Samlat EU-grepp mot bakterier

De informella ministermötena fattar inga beslut, utan är till för att de 27 EU-ländernas ansvariga ministrar ska rådgöra i aktuella frågor. Allehanda experter bjuds in för att informera ministrarna. Även kronprinsessan Victoria kom till Jönköping för att lyssna.

Antibiotikaresistenta bakterier är ett tydligt exempel på att EU behöver agera gemensamt. Av historiska skäl finns stora skillnader mellan länderna i synen på hur ofta antibiotika ska användas. Samtidigt skapar överanvändning i ett land bakterier som inte skyr några nationsgränser.

– Den antibiotika vi använder i dag riskerar att bli verkningslös på grund av överförskrivning, sa social­minister Göran Hägglund.

– Läkare måste uppmärksammas på problemet. Du och jag kanske måste stå ut med att gå sju dagar utan att få antibiotika. Hygienen på sjukhusen måste bli bättre. Och så måste vi få fram en ny generation antibiotika.

Den brittiska handelshögskolan London School of Economics har fått i uppdrag att ta fram en modell för hur man skapar incitament för läkemedelsindustrin att ta fram nya antibiotika. Modellen ska presenteras vid ett möte i Stockholm den 17 september.

Vid ett seminarium gav professor Otto Cars från Uppsala en alarmerande bild, som ministrarna också fick del av.

– Vi har en kopiös felanvändning av antibiotika i hela världen, inte minst i fattiga länder, sa Otto Cars. Det ger resistenta bakterier, och det sker också en överföring av resistens mellan olika typer av bakterier. Och vi lever i en globaliserad värld, där vi reser mycket och tar med oss våra bakterier.

Antalet nya antibiotika har minskat i 40 år. Otto Cars menar att samhället och EU måste lägga in pengar för att dela de ekonomiska riskerna med läkemedelsindustrin.

– Det handlar huvudsakligen om finansiella överväganden i läkemedelsindustrin. Nya antibiotika är svårt och därför dyrt att ta fram. Samhället måste trycka fram forskning och dra fram en marknad, sa Otto Cars.

Ett annat ämne under ministermötet är den nya influensan H1N1, som fortsätter att spridas över världen. Beredskapen är olika god i olika länder, exempelvis när det gäller vaccin. Sverige har avtal om vaccinproduktion, andra har det inte.

– De som ännu inte har upphandlat vaccin kanske ska göra det samlat. En del länder vill också ha en gemensam pott, sa folkhälsominister Maria Larsson vid kvällens presskonferens.

– Men icke-medicinska åtgärder, som att tvätta händerna och att stanna hemma när man är sjuk, är också viktiga.

EU:s hälsokommissionär Androulla Vassiliou sa att man också börjat diskutera om EU:s solidaritetsfond kan användas för att hjälpa länder som hamnat på efterkälken, men nämnde inga belopp. I oktober hålls ett extra ministerrådsmöte om influensaläget.
Under tisdagen ska den kontroversiella frågan om patientrörlighet inom EU dryftas.
 

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut