Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Samordnare kritisk till kommunernas lägermark

Hur och var de hemlösa EU-migranterna tillåts bo skiljer sig åt över landet.

Uppsala kommun testar nu att låta dem slå läger på kommunens mark. Och i Helsingborg hyr kommunen campingplatser.

Regeringens samordnare är kritisk till den sortens lösningar.

– Det kan vara att särbehandla EU-migranter, säger Martin Valfridsson.

De lever i bilar, husvagnar och i tältläger som påminner om kåkstäder. Så ser det ut runt om i landet där människor från EU:s fattigaste länder slagit bo.

I Uppsala planerar kommunen ett nytt sätt att möta problemen. Genom att låta EU-migranterna slå upp en laglig bosättning på kommunens mark hoppas man nå en både humanare och billigare lösning än att ständigt avhysa de illegala bosättningarna, säger Ilona Szatmári Waldau (V), kommunalråd med ansvar för sociala frågor och mänskliga rättigheter.

– Vi har märkt att när en fastighetsägare vräker ett läger så dröjer det inte länge innan samma personer är tillbaka på samma plats. Att gå via polisen och kronofogden är en dyr och omständlig process som bara löser situationen för stunden, säger hon.

Ilona Szatmári Waldau vill inte säga hur många människor som kommunen tror kommer att flytta till det nya lägret. Tomten ligger i ett industriområde en bit utanför centrala Uppsala, men adressen är ännu hemlig.

– Vi vill inte berätta vad det är för plats innan vi har pratat med grannarna och informerat dem om detta, säger Ilona Szatmári Waldau.

Kommunen kommer att stå för enklare service så som totaletter, tvättmöjligheter och sophämtning.

– Det är en av vinsterna med att ha en särskild uppställningsplats. Vi bedömer att den här servicen inte kommer att kosta mer än de resurser man i dag lägger på städning och sanering.

Ser du en risk i att den här satsningen kan få fler EU-migranter att söka sig till Uppsala?

– Det här blir en minimal service och skillnaden från de andra boplatserna blir ganska liten. Jag tror inte att det kommer att göra att fler lockas hit. Det är möjligheten att försörja sig i kommunen som jag tror är mest avgörande för var man söker sig.

Skulle ni tillåta svenska medborgare att slå upp läger på det här sättet?

– Det är en intressant fråga. Vi har campingplatser i Uppsala där det händer att svenska medborgare som saknar boende bosätter sig tillfälligt. Men EU-migranterna har inte rätt till socialbidrag och har inte möjlighet att betala hyra för en campingplats.

I Helsingborg har kommunen testat en annan lösning för få bort de illegala bosättningarna. Sedan den första maj i år hyr kommunen campingplatser åt de hemlösa EU-migranterna. Campinggästerna betalar tio kronor per natt och får tillgång till enklare toaletter, duschar och möjligheter att laga mat. Det är kommunen som står för hyran medan Svenska kyrkan har skänkt tält, liggunderlag och sovsäckar.

– Det här har varit ett sätt för att oss att dels få bort de illegala bosättningarna, dels att få bukt med de fruktansvärda förhållanden som de här människorna levde under i deras tidigare läger, säger Mattias Hennius vid Helsingborgs stad.

Enligt Mattias Hennius har satsningen - som i runda tal kostar kommunen 50.000 kronor i månaden - varit lyckad.

– Vi har inte haft några nya illegala bosättningar sedan dess. Och dyker de upp tar vi bort dem på en gång. Migranterna verkar vara nöjda med det lilla vi erbjuder dem.

Lund är ytterligare en kommun där det funnits långtgående planer på att upplåta kommunal mark åt en husvagnsparkering åt fattiga EU-medborgare. Men i slutet av juli stoppade Länsstyrelsen planerna. Orsaken var att boende i närheten inte getts möjlighet att komma med synpunkter på bygglovet.

Martin Valfridsson är regeringens samordnare för arbetet med utsatta EU-medborgare och har till uppgift att ta fram nationella riktlinjer för hur kommunerna ska jobba med de här frågorna. Han säger att den sortens lösningar som planeras i Uppsala och som redan är på plats i Helsingborg kan vara problematiska.

– Det är inte okomplicerat. Det blir en kommunalt sanktionerad campingplats. Utifrån en likabehandlingsprincip ska man då erbjuda alla att bo där till en lika låg kostnad, säger han.

– Om en barnfamilj blir vräkt i Sverige så har vi ingen tak-över-huvudet-garanti. Där finns ingen lagstiftning. I det ljuset blir det komplicerat att särbehandla gruppen EU-migranter.

I Helsingborg funderade man flera varv kring den frågan innan migrant-campingen öppnade, säger Mattias Hennius på Helsingborg stad:

– De svenska medborgarna i Helsingborg får mycket mer stöd om de behöver det. Sen är det ju ingen i Helsingborg stad som tror att det här är en lösning på hela problemet, men det är vår lösning på problemet med att det bott folk i våra parker.

I februari 2016 ska Martin Valfridsson presentera de nya nationella riktlinjerna. En av huvudfrågorna handlar om de illegala tältlägren. Och han är tydlig med sin ståndpunkt:

– Det är alldeles ohållbart att lagar inte efterlevs. Man får inte använda kommunal eller privat mark hursomhelst. Jag ser inget annat alternativ än att avhysa. Annars får vi tillslut illegala kåkstäder som Sverige har jobbat under många år med att få bort.

– Den som kommer hit för att tigga måste se till att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna betala för ett legalt boende, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.