De svenska soldaterna i Afghanistan får inget extra skydd av förarlösa spaningsplan förrän nästa år.
– Det finns tyvärr juridiska svårigheter, säger arméinspektören Berndt Grundevik till DN.
Beskedet väcker förvåning bland politiker i försvarsutskottet.
Den svenska Afghanistanstyrkan har sedan december 2008 tillgång till ett litet förarlöst spaningsplan. För att spana längre tid över större områden ska styrkan förstärkas med fyra nya spaningsplan från den 1 augusti nästa år.
Fram till dess har försvaret fått pengar för att tillfälligt hyra in liknande spaningsplan. Den tillfälliga lösningen skulle enligt tidigare planer vara på plats nu i höst. Men nu skrotar ledningen för Afghanistanstyrkan planerna – trots att säkerhetsläget för de svenska soldaterna försämrats.
– Vi har tittat på olika varianter. Men det finns en hel juridisk djungel i detta som bland annat har med folkrätten att göra, säger generalmajor Berndt Grundevik, som i går tillsammans med ÖB informerade politiker i utrikesutskottet och försvarsutskottet om läget i Afghanistan.
Är inte detta inte en nackdel för de svenska soldaterna från säkerhetssynpunkt?
– Jo, självklart hade vi velat ha detta på plats så tidigt som möjligt.
Allan Widman (FP), ledamot i försvarsutskottet, är kritisk.
– Det är ett mycket märkligt besked. Tyskland och en rad andra länder som tillämpar samma folkrätt som vi gör faktiskt just detta, hyr plan per timme för att skydda sina trupper. Jag antar att Sverige och Tyskland tolkar folkrätten på samma sätt.