Sverige

Sämst i Norden på att klara upp inbrott

Antalet bostadsinbrott ökar markant – trots det är svensk polis jämförelsevis usel på att klara upp brotten. Medan finländsk polis klarar upp cirka 25 procent av inbrotten ligger de svenska siffrorna på runt 4 procent.

Samtliga tre grannländer är mer framgångsrika än Sverige på att klara upp inbrott – och skillnaderna är dramatiska. I Finland klaras mellan 22 och 26 procent av bostadsinbrotten upp; jämfört med Sveriges drygt 4 procent är det en hög siffra.

Nyckeln till den höga finska uppklaringsprocenten är att inbrotten är högprioriterade.

– Vi gör snabba och effektiva förundersökningar, och budskapet till de kriminella är att det inte lönar sig att begå brott här, säger Jyrki Pelkonen, polisöverintendent vid Polisstyrelsen i Helsingfors.

I Danmark och Norge ligger uppklaringsprocenten på 7 respektive 15 procent. I jämförelse är svensk polis klart sämst.

Polisforskaren och före detta polisen Stefan Holgersson anser att detta hänger samman med organisationsförändringarna inom polisen.

– Närpolisreformen från mitten av 90-talet är ett sådant exempel. Den slog sönder en fungerande organisation och uppklarningsprocenten sjönk.

– Så har det sedan varit vid varje organisationsförändring. Man har inte fokuserat på hur verksamheten ska bli så bra som möjligt utan mer på att visa upp en bild av en fun­gerande verksamhet, säger Stefan Holgersson.

Kalle Wallin, kanslichef vid Rikspolisstyrelsen, anser att det inte går att jämföra statistiken mellan länder.

– Statistik är inte en exakt vetenskap. Det är svårt att jämföra. Man har olika sätt att hantera statistik, säger han.

Förra året klarade den svenska polisen upp 920 inbrott av över 22 000 anmälda.

– Det är den högsta siffran på flera år. Självklart borde vi klara upp fler brott och är inte nöjda i alla delar. Men vi ser ett trendbrott i år med 400 färre inbrott än samma period förra året.

– Vi har förändrat vårt sätt att arbeta med direkt riktade insatser mot mängd- och seriebrott samt livstidskriminella. Det börjar vi se resultat av, säger Kalle Wallin.

Visserligen utgör bostadsinbrotten endast en procent av samtliga anmälda brott i landet. Men under de senaste tio åren har trenden varit tydlig: inbrotten ökar stadigt.
I hela landet är ökningen 34 procent den senaste tioårsperioden. I Stockholms län är utvecklingen närmast explosionsartad. Under samma period nästan fördubblades antalet anmälda inbrott.

Av de totalt 22 000 bostadsinbrotten förra året skedde mellan 6 000 och 7 000 i Stockholm.

– Bakom den stora ökningen ligger ett tiotal gäng som satt i system att tjäna pengar på inbrott. Det handlar inte längre om den ensamme missbrukaren vi tidigare sett, säger kommissarie Fredrik Gårdare som leder arbetet med att stävja inbrottsvågen i Stockholms län.

Av de fyra nordiska länderna Danmark, Sverige, Norge och Finland är Danmark värst drabbat. Sett till befolkningsmängden har danskarna årligen fyra gånger så många anmälda bostadsinbrott som Sverige.

Totalt anmäldes 45 200 inbrott förra året.

– Riktigt vad det beror på vet vi inte. Det finns procentuellt fler villor och radhus och den tekniska säkerheten är sämre i Danmark, säger Bo Grönlund, arkitekt och lektor vid Arkitekthögskolan i Köpenhamn och specialist på brottssäkert byggande.

Norge har de senaste åren sett en dramatisk utveckling åt det andra hållet. På bara ett par år har inbrottsvågen halverats. En förklaring till den positiva utvecklingen är en ny polisstrategi.

– Vi har satsat ordentligt på spanings- och utredningsresurser för att kunna slå till mot utländska ligor från Östeuropa som kommer till Norge på stöldturnéer. Genom kartläggning och spaning har vi nått framgångar, säger polisöverintendent Morten Stene vid norska polisen.