DN reder ut begreppen några vanliga uppfattningar kring askmolnen.
1. Att stänga flygtrafiken är en överreaktion av myndigheterna:
Transportstyrelsen, som sätter reglerna för när flyg ska ställas in, gör ingen egen forskning utan följer motortillverkarnas rekommendationer.
– Det finns ett pågående arbete med att utforska riskerna, men än så länge är detta det bästa vi kan göra. Vi vill inte ta onödiga risker utan får utgå ifrån vad tillverkarna säger och vad som vi känner till i dag om hur askan påverkar flygtrafiken, säger Anders Lundblad, presschef på Transportstyrelsen.
2. Olika europeiska länder har olika säkerhetskrav:
Samtliga länder använder sig av samma säkerhetszonindelning – röd, grå och blå zon.
I den röda är all flygning förbjuden med undantag för militär-, polis-, sjö- och ambulansflyg som inte drivs av turbinmotorer.
I den grå zonen tillåts flygbolagen flyga om de har tillstånd av respektive lands flygsäkerhetsmyndighet. För att få tillstånd krävs att bolagen skärper sina säkerhetsrutiner och gör tätare kontroller av planen som flyger genom askmoln. Flygbranschen är kritisk till att den grå zonen innebär flygförbud i vissa länder men inte i andra.
Den blå zonen är normaltillstånd och har inga restriktioner.
3. Vulkanaska ligger bakom flera flygkrascher:
De senaste 30 åren har det rapporterats ett 90-tal incidenter. Det allvarligaste kända tillbudet är den Boeing 747 som skulle flyga från Kuala Lumpur i Malaysia till Perth i Australien. 1982 flög planet igenom ett askmoln från en aktiv vulkan på Java i Indonesien. På drygt tio tusen meters höjs slogs samtliga fyra jetmotorer ut och kaptenen tvingades glidflyga tillbaka mot flygplatsen på Java. På 4 500 meters höjd svalnade askan vilket gjorde det möjligt att starta motorerna på nytt. Samtliga ombord klarade sig oskadda.
4. Askan är farlig för astmatiker och andra som är överkänsliga för föroreningar:
– Det finns absolut ingen orsak till oro. Askan befinner sig högt upp i luften på en nivå där flygplanen finns och vi förväntar oss inte att den kommer ner på marken, säger Thomas Sundström överläkare i lungmedicin och Socialstyrelsens medicinska expert.
I det fall stoftet når marken kommer det vara utspätt.
– Spädningsmekanismen gör att askan kommer att vara ofarlig då den når marken. Den kan också komma ner i samband med regn och då är den också helt ofarlig, säger Thomas Sundström.