– Vi tittar nu intensivt på vad som händer i Sverige, säger Säpos analyschef Johan Olsson.
Enligt Säkerhetspolisen har ett trettiotal unga svenskar åkt ner till Somalia för att delta i strid eller för att få militär utbildning. Många av dem har rekryterats av al-Shabaab, en rörelse som med våld kämpar för att ta över makten i Somalia och upprätta ett styre byggt på strikt tolkning av islam.
Oranisationen är terrorstämplad av flera länder. al-Shabaab kontrollerar nu delar av Somalia.
– Personer som reser till konfliktområden och sedan kommer tillbaka har en förändring i det vi kallar avsikt och förmåga. Man har både hamnat i ett sammanhang där brott och krigshandlingar är tämligen vanliga och man har också många gånger fått en utbildning, vilket innebär att man potentiellt sett utgör ett större hot när man kommer hem, säger Johan Olsson.
Enligt Säpo är trenden att resorna från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska rörelser i utlandet ökar. Utöver de trettio som åkt till Somalia har ytterligare något tiotal åkt till andra konfliktområden för att träna och/eller strida. al Shabaab har också anhängare och sympatisörer i Sverige som bidrar till finansiering, organisering och propaganda.
Den mest kända webbplatsen, som en FN-rapport anger som al-Shabaabs, har länge funnits i Sverige och administrerats av en muslimsk konvertit i Göteborg.
Den 9 februari lades en video ut på den, och andra extrema islamistiska sidor lades ut på internet.
I videon berättade al-Qaidas ledare Ayman al Zawahiri att al-Shabaab nu anslutit sig till al-Qaida för att ”stödja det heliga kriget och enigheten mot sionisterna och korsfararna”.
Videon innehåller också en inspelning av al-Shabaabs ledare Sheikh Abu Zubeyr, i vilken han svor trohet till al Zawahiri, som tog över ledningen efter Usama bin Ladins död i maj förra året. De båda terrorstämplade organisationerna har redan tidigare haft band till varandra, men dessa är nu formella.
– Det är för tidigt att med säkerhet uttala sig om vad sammanslagningen mellan al-Qaida och al-Shabaab egentligen betyder. Precis som vid en företagsfusion så tar det ett tag innan man kan se resultaten. Än så länge ska man nog se den här deklarationen mest som ett retoriskt utspel. Kanske kombinerat med att al-Qaida sedan en tid tillbaka är under stor press, säger Malena Rembe som är chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT).
Också Säpos analyschef Johan Olsson anser att det är för tidigt att dra några slutsatser.
– Vår vardag består av individnamn, inte av organisationer. Men vi är naturligtvis intresserade av i vilken utsträckning man kan se förändringar bland de här individerna som är kopplade till den här retoriken. Det är en retorik som handlar om att man vill gå åt ett mer globalt håll. Och det är naturligtvis något som vi bevakar noggrant, om vi faktiskt ser den förändringen på marken här i Sverige. Det är den frågan som sysselsätter oss, säger Johan Olsson.
Vad är det ni tittar efter?
– Vi tittar på de personer vi följer, om vi ser någon förändring i hur de uttalar sig och hur de agerar.
Men det har ni ännu inte gjort?
– Det är för tidigt att dra några slutsatser från det här än. Det här är ju inte organisationer som snabbt effektuerar något centralt beslut utan det tar ett tag innan de som är inblandade i det här diskuterat detta och ett resultat kan komma. Det är inte så att det händer något över en natt.
Vilket är det största problemet med att det finns anhängare till al-Shabaab/al-Qaida i Sverige?
– Det vi är mest oroliga för är ju i första hand att ett brott ska begås i Sverige och i andra hand att man ska finansiera och på annat sätt bistå terrorbrott i Somalia, säger Johan Olsson.
Magnus Ranstorp, forskningschef vid centrum för assymetriska hot-och terrorismstudier på Försvarshögskolan, har specialstuderat al-Qaida.
– Båda parterna är ganska pressade. al Zawahiri och al-Qaida vill visa relevans framför allt i Libyen och söder om Algeriet samt i Syrien. al-Shabaab har förutom sitt lokala fokus sin strålkastare riktad mot Storbritannien, som försöker få till stånd en fredsöverenskommelse i Somalia. Men för svenskt vidkommande tror jag inte att det har så stor betydelse. Vi har redan sett vad det kan skapa för problem, säger Magnus Ranstorp och syftar på hot och attentatsförsök mot konstnären Lars Vilks.