Säkerhetspolisen har någon gång under de senaste åren lämnat över akten om KGB-mannen Jevgenij Gergel till Riksarkivet. Där hittades uppgifterna om Jan Guillous kontakter med den sovjetiska underrättelsetjänsten. Men att handlingarna blivit offentliga förvånar tryckfrihetsexperten Anders R Olsson.
– Det hela låter egendomligt. Jag är överraskad, jag känner inte till att man lämnat ut någon akt på någon sovjetisk spion tidigare. Men uppenbarligen har man gjort bedömningen att ett offentliggörande inte leder till skada, säger han.
Ställföreträdande riksarkivarie Anna-Karin Hermodsson bekräftar att sekretessen på fredagen hävdes för delar av Jevgenijs akt och att Expressen fick fotografera en del av de 700 sidorna. Men Hermodsson kunde inte motivera varför eller delge DN beslutet. Hon hänvisade till arkivarien i Arninge, Tommy Eriksson. Denne befann sig dock på lördagen på en körresa i Finland och kunde därför inte svara på frågor, än mindre tillhandahålla myndighetens avgörande i frågan.
Sekretess gäller i max 70 år om inget annat anges. För att häva den krävs att det den avser att skydda inte längre kan skadas vid ett offentliggörande. Den bedömningen gör i regel den myndighet – och tjänsteman – som bevarar handlingen, enligt Anders R Olsson.
– Säpos sekretess är till för att skydda rikets säkerhet men man kan också åberopa skyddet för enskilda, säger han.
Om det senare gäller kan sekretessen ha lyfts eftersom Jevgenij Gergel avlidit och materialet därför inte kan leda till men för honom. Då kan man tänka sig att även Jan Guillous integritet borde ha beaktats, resonerar Anders R Olsson.
– Men det beror alltså på vad sekretessen åberopar.
En ledtråd i den frågan erbjuder Säkerhetspolisen.
– Det är över 40 år sedan och det här är dokument som anses historiska. Vi har lämnat över dem till Riksarkivet eftersom vi inte längre har någon nytta av dem, säger Säpos pressekreterare Patrik Peter till DN.
Är det olagligt att träffa utländska underrättelsetjänster i Sverige?
– Nej, att träffa utländska medborgare är inte olagligt. Den här typen av brott handlar om att lämna information. Och då, vilken typ av information.
Patrik Peter vet inte varför kontakterna mellan Guillou och Jevgenij aldrig fick något rättsligt efterspel. Men uppenbarligen bedömdes det inte röra sig om något brottsligt.
Säkerhetspolisen har under senare år lämnat över handlingar från 60- och 70-talen till Riksarkivet. Men inte alla; en del anses fortfarande kunna vara till gagn för myndighetens arbete.