Sommaren 2010 beslutade regeringen att se över polisens organisation med sikte på att bilda en enda nationell polismyndighet i stället för som nu 21 länsmyndigheter. Detta efter massiv kritik mot bristen på effektivitet.

Under utredningens gång kom man fram till att uppdraget borde vidgas till att avse även Säpo och hur tillsynen av polisen sköts. Därav de tilläggsdirektiv som nu beslutats.

Thomas Bull är professor i konstitutionell rätt, som handlar om styrning och kontroll av samhälleliga institutioner. Han tycker varken det är självklart bra eller självklart dåligt med en fristående säkerhetspolis.

– Det finns ju en risk att den blir ännu mer isolerad och utvecklar en egen kultur som är sämre än annan poliskultur. Å andra sidan kanske deras uppdrag blir tydligare när de inte är en del av den där jätteklumpen och det blir lättare att styra och utkräva ansvar, säger han till TT.

Säkerhetspolisen är ett evigt problem i alla länder, enligt Bull.

– Det handlar om vem som vaktar väktarna. Ytterst är det en fråga om förtroende, säger han.

En fristående granskningsmyndighet har efterlysts från många håll.

Johannes Knutsson är professor i polisforskning vid Politihögskolan i Oslo och har bistått Rikspolisstyrelsen (RPS) i ett regeringsuppdrag att etablera en utvärderingsfunktion för polisen.

Han välkomnar den fristående granskningsmyndigheten med öppna armar.

– Det är mycket bra för polisen klarar inte att granska sig själv. När det gäller effektiviteten är situationen förskräcklig – se bara på brottsutredningarna, säger Knutsson till TT.

Han anser att inte minst RPS "bysantinska" organisation bör granskas. Bysantinsk betyder i det här sammanhanget toppstyrd, byråkratisk och ineffektiv.

Justitieminister Beatrice Ask befinner sig i Chicago och skriver i ett mejl att kommittén som utreder polisen nu fått i uppdrag att analysera konsekvenserna av en eventuell ombildning av Säkerhetspolisen.