Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Säpo vill öka spaningen på internet

Säpo och Rikskriminalpolisen vill skaffa nya verktyg i jakten på terrorister. En nyckel blir att använda internet på ett nytt – och kontroversiellt – sätt. Spaning under falska identiteter och infiltration av diskussionsgrupper är två möjligheter som diskuteras.

– Efter Anders Behring Breiviks och Taimour Abdulwahabs terrordåd måste vi ställa frågan om den virtuella världen kan trigga människor att begå fasansfulla brott. Om det är så måste vi in i den. Vi måste patrullera på nätet, säger Säpochefen Anders Danielsson.

Självmordsbombaren som sprängde sig till döds på Bryggaregatan i Stockholm i december förra året hade hämtat inspiration och spridit sina idéer på internet.

Likaså den norske antimuslimske terroristen som mördade 77 människor i Oslo och på Utøya i juli. Detta har fått Säpo och Rikskriminalen att ompröva sina spaningsmetoder.

– Vi bedriver ett ganska omfattande arbete tillsammans med Rikskriminalpolisen för att bli bättre på att hitta enskilda hotutövare som inte har ekonomiska motiv, inte är brottsbelastade tidigare, och som är beredda att använda mycket grovt våld, berättar Anders Danielsson.

Utredningen ska vara klar före årsskiftet. Polisen har tagit hjälp av expertis utifrån, bland annat beteendevetare, för att ta fram underlag. Säpochefen säger att utredningen kan utmynna i att han vänder sig till regeringen och begär ändrad lagstiftning.

– Vi lever i en verklig värld där ingenting hindrar poliser från att patrullera på gator och torg, eller säkerhetstjänsten från att vara ute och prata med folk. Sedan har vi en virtuell värld där vi självkritiskt måste ställa oss frågan: Hur ska vi i demokratisk ordning ha koll på det som sker där? säger Anders Danielsson.

– Ska polisen till exempel finnas på Facebook så att människor kan vända sig dit, precis som man kan vända sig till en polis på gatan? Någon kanske vill berätta att det talas om konstiga och otäcka saker i en Facebookgrupp. Hur ska vi skapa den möjligheten? Ska vi infiltrera nätet? Då är vi inne på lagstiftningsfrågor. Får vi göra det?

– Vi får inte bedriva brottsprovokation, men får vi över huvud taget uppträda under falsk täckmantel på nätet och utge oss för att vara någon annan? Det är inte bara en laglig fråga utan också en etisk och moralisk.

Myndigheters övervakning av internet och spaning i datorer är väldigt kontroversiellt. FRA-lagen rev upp djupa sår i flera politiska partier när säkerhetsintressen ställdes mot integritet. I Tyskland pågår en uppjagad debatt efter att en hackerklubb avslöjat så kallade trojaner, som planterats på 17 misstänkta brottslingars datorer. Enligt tysk lag får polis och säkerhetstjänst vid mycket allvarliga brottsmisstankar utforska en dators hårddisk. Men detta program kunde dessutom aktivera webbkamera och mikrofon och fjärrstyra datorerna.

Anders Danielsson säger att det alltid måste göras en avvägning mellan integritet och effektivitet i brottsbekämpning.

– En fråga som alltid reser sig, om vi tar Breivik som exempel, hur långt ska staten gå för att hitta en person som har ett väldigt ont uppsåt? Ska vi kolla upp alla som köper konstgödsel? Det finns många legitima skäl att köpa det.

– I ett öppet demokratiskt samhälle kan vi inte ge några garantier för att vi kan förhindra den här typen av gärningsmän.

Säpos budget har fördubblats på tio år

Säkerhetspolisens budget nästa år ökas med 85 miljoner kronor, enligt regeringens förslag i budgetpropositionen. Regeringen hänvisar till de terrorattentat som drabbat Sverige och länder i vår närhet, som självmordsattentatet i Stockholm i december 2010 och terrordåden i Norge i juli.

Säpos förmåga att ”upptäcka och bedöma hot behöver ytterligare förbättras”, skriver regeringen i budgetförslaget. Totalt får Säpo över en miljard kronor för 2012.

Det är en fördubbling jämfört med tiden för elfte september-attentatet mot USA 2001.

Extremister är aktiva på internet

Såväl högerextremister som våldsbejakande islamister är mycket aktiva på internet, med många egna diskussionsforum.

I maj släppte Europol en rapport som drog slutsatsen: ”De nätbaserade jihadistforumen är en viktig orsak till att känsliga individer radikaliseras.”

Enligt en granskning av Syd-svenska Dagbladet har Facebookgrupper skapats som knyter samman al-Qaidasympatisörer. De har försetts med detaljerade manualer om hur man undviker att bli utesluten från Facebook.

På fildelningssajter Youtube, Rapidshare och Filefactory lade man ut avrättningsscener av ”otrogna” och andra klipp med extremt innehåll. Populära muslimska hemsidor infiltrerades i ett försök att omforma chattfunktioner till plattformar för militanta islamistiska åsikter.

Nya spaningsmetoder är kontroversiella

Taimour Abdulwahab var helt okänd för Säkerhetspolisen när han sprängde sig själv på Bryggaregatan i Stockholm, trots att han hade al Qaida-ideologen Sheikh Abu Muhammad al Maqdisi som en favorit på Facebook.

Genom att spana på internet kan polisen få kunskap om personer med extrema åsikter. Men det är först om det kopplas samman med våldsplaner som det blir olagligt. Därför är spaningen kontroversiell. Säkerhetspolisen har därför hittills inte satsat på att kartlägga åsikter på Facebook.

I framtiden skulle personen till exempel som deltar i en diskussion på internetforumet Flashback kunna vara en polis som kartlägger deltagarna. Polisen kan också infiltrera ett nätforum, och själva agera för att komma i kontakt med deltagarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.