– Det här att de inte säger något överhuvudtaget är direkt förkastligt. Att förklara varför man har gjort gripandena påverkar ju inte utredningen. Om de är misstänkta för att spränga en konsthall eller riva ner en bro så måste man berätta det. Det här skapar en jordmån för konspirationsteorier och spekulationer, säger advokaten Thomas Olsson till TT om Säpos tystnad.
Han företräder ingen av de fyra som greps i helgen. Däremot har han tidigare bland annat försvarat en av de terrormisstänkta män som friades av hovrätten i våras. Också då var han starkt kritisk till Säpo.
– Varför tycker inte Säpo att de har en skyldighet mot allmänheten? Man förväntar sig inte att de ska släppa bevismaterial, men man vill veta vad som har hänt i stora drag, säger han.
– I skuggan av kampen mot terrorismen tycker man inte att man har skyldighet att förklara någonting.
Även terrorismforskaren Magnus Ranstorp tycker att Säpo borde ge mer upplysningar än man hittills har gjort.
– I det här fallet har det varit locket på. Man hänvisar till förundersökningssekretess, vilket är viktigt. Men man skulle från deras sida kunna säga ungefär vad det handlar om, om det rör sig om internationell terrorism, högerextremism eller vänsterextremism. Det är inte känsligt, säger Magnus Ranstorp till DN.se.
Enligt honom leder Säpos förtegenhet till en mängd spekulationer, vilket i sin tur skapar oro, och därför borde Säpo lämna ut mer information.
– De kan inte ge detaljuppgifter, men det finns ingenting som hindrar att de säger vad det här är för någonting, eftersom det har ett stort allmänintresse. Det kanske också skulle skapa större trygghet.
Magnus Ranstorp tror att Säpos agerande kan bero på att personerna greps på tioårsdagen av terrorattackerna i USA.
– Nu vet jag inte, men jag tror att man inte ville ha något som störde minnesdagen. Då var man extra noga med vad man sa.
Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, har också noterat den "fullständiga mörkläggningen".
– Även om man har mörkläggning i andra terroristbrottsärenden går den här väldigt långt, säger han till TT.
– Terrorutredningar kan vara mycket känsliga. Man vill undvika varje uppgift som kan påverka utredningen negativt och det kan vara svårt att avgöra på förhand vilka uppgifter som kan ha den karaktären.
Agrell tror att det kan finnas en ganska trivial förklaring till att polis och åklagare inte ens vill säga om de gripna är män eller kvinnor.
– Man har bestämt sig för att inte säga någonting.
I gengäld, anser han, måste man ganska snart berätta desto mer och kunna förklara varför man drog ner rullgardinen fullständigt. Inte minst är det rimligt att Göteborgs stad får information.
I förlängningen är det också viktigt för rättssäkerheten att man lyfter på locket.
– Rättsordningen förutsätter ett stort element av öppenhet, säger Agrell.
Vilka som kan tänkas ligga bakom terrorplanerna vill varken Agrell eller Ranstorp spekulera i.
– I princip kan det nästan vara vilka som helst. Utan att ha mer precis information är det omöjligt att säga någonting, säger Magnus Ranstorp.
De fyra personerna som anhållits är på sannolika skäl misstänkta för förberedelse till terroristbrott. Det är den starkare misstankegraden. Enligt Magnus Ranstorp innebär detta man kan dra vissa slutsatser.
– Det är väldigt sällan Säpo har fel. Ofta har de tillräckligt mycket på fötterna för att kunna se att något är i rörelse. De gör inte sådana här ingripanden annars. Det har gjorts misstag tidigare, i Göteborg, men det är väldigt sällan det händer.
Advokaten Thomas Olsson är inte lika optimistisk. Om brottsrubriceringen säger han:
– Vad man i princip påstår är att de här personerna ska ha hanterat antingen pengar eller hjälpmedel som skulle ingå i en plan för att genomföra ett terrorbrott. Det räcker i princip med att Säpo har lyssnat av ett samtal.