Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Säpos registrering av barn fråga för regeringen

Foto: Maja Suslin/TT

Säpos registrering av barn blir nu en fråga för regeringen. Enligt Säkerhets och integritetsskyddsnämnden använder Säpo en brottsrubricering som är så ovanlig och öppet skriven att Säpo i praktiken själva kan bestämma vad som ska anses vara brottsligt.

– De kan ge allmänheten uppfattningen att det handlar om åsiktsregistrering, säger Sigurd Heuman ordförande för SIN.

Det var när SIN under en inspektion i maj 2015 granskade hur Säpo registrerar barn som de upptäckte att säkerhetspolisen använde sig av den ålderdomliga brottsrubriceringen ”Olovlig kårverksamhet” i samband med att de registrerade barn i underrättelseregistret. Brottet ingår i brottsbalkens 18 kapitel som handlar om högmålsbrott och säger att det är förbjudet att bilda eller delta i en sammanslutning som ”lätt kan utvecklas till ett sådant maktmedel som militär trupp eller polisstyrka”.

Enligt SIN:s uttalande som skickades till Justitiedepartementet i förra veckan ger paragrafens utformning utrymme för olika tolkningar av vad som ska anses vara brottsligt och inte.

– Det är ett gammalt brott som funnits länge och som varit föremål för flera utredningar. Man har varit ganska kritisk mot det där brottet därför att man menar att det är föråldrat och man vet inte riktigt vad det är man kriminaliserar. Jag tror inte det finns mer än tre domar som avser brottet olovlig kårverksamhet och det är ju väldigt lite, säger Sigurd Heuman, ordförande för SIN.

I uttalandet till regeringen slår de fast att det i praktiken är Säpo själva som kan bestämma hur lagen ska tolkas.

”...i princip är Säkerhetspolisens tolkning av bestämmelsen som blir normerande för vad som kan sägas utgöra olovlig kårverksamhet och därmed vilka organisationer eller motsvarande som träffas av rekvisiten i straffbestämmelsen.”

SIN uppmanar nu regeringen att se över lagen.

”Det är en högst otillfredsställande ordning som hos allmänheten kan leda till misstankar om åsiktsregistrering. Nämnden anser att det vore av värde att bestämmelsen blir föremål för en översyn.” skriver kontrollmyndigheten.

Sigurd Heuman på SIN utvecklar resonemangen.

– Om säkerhetspolisen använder sig av det här brottet som grund för att registrera personer i underrättelseverksamhet då blir det i praktiken säkerhetspolisen som bestämmer innehållet i det här brottet, vad det består av. Det tycker vi är en fara.

– Om man registrerar med stöd av det där brottet så kan de ge intrycket av att det i själva verket är en åsiktsregistrering, därför tycker vi att det finns anledning att se över om det här brottet överhuvudtaget ska finnas kvar, säger Sigurd Heuman.

I granskningen detaljstuderade SIN akterna för 15 barn, barnen var i födda under åren 1997 till 2004. Exakt vilka uppgifter som finns registrerade om barnen framgår inte av rapporten men i 8 av de 15 fallen handlade det om känsliga personuppgifter om religion och politisk åskådning. Hur många barn som finns i Säpos register vet inte Sigurd Heuman, granskningen utgör endast ett stickprov.

Några av barnen hade registrerats i samband med hotbildsbedömningar på grund av deras föräldrars politiska engagemang, andra för att de kunde kopplas till kriminella mc-gäng. Några av barnen uppgavs ha kopplingar till vänster och högerextrema organisationer. I vissa fall var de medlemmar i organisationerna i andra fall hade de bara haft kontakt.

– Det är väldigt viktigt i ett underrättelseregister att det väldigt tydligt framgår om en person som är registrerad i registret är misstänkt för något brott eller inte misstänkt och då menar vi att det inte är så bra, det har inte fungerat, säger Sigurd Heuman.

Säpo uppmanas nu att vara tydligare i registret om vem som är misstänkt för brott och inte. Även gallringsrutinerna måste ses över enligt SIN.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.