Sverige

Sårbara system står fortfarande utan skydd

Känslig infrastruktur: kommunikation, vattenförsörjning och elförsörjning.
Känslig infrastruktur: kommunikation, vattenförsörjning och elförsörjning. Foto: Alamy/TT

Enligt Säpo kartlägger ryska agenter samhällsviktiga anläggningar i Sverige. Säkerhetspolisen ser det som en del i ryska krigsförberedelser. Samtidigt larmar svenska krismyndigheten MSB om att viktig infrastruktur står utan skydd och krisberedskap.

Precis som Säkerhetspolisen pekar Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, på det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa. I en stor granskning av samhällets beredskap för hot och kriser listar myndigheten fem punkter där Sverige står utan tillräckligt skydd och reservplaner vid allvarliga händelser.

– Samhället måste alltid kunna fungera trots störningar, vi tittar på vilka funktioner som är särskilt viktiga och hur kan vi skydda dessa och se till att de fungerar även i kriser, säger Cecilia Nyström, chef vid avdelningen för utveckling av samhällsskydd på MSB.

Foto: Sören AnderssonElektronisk kommunikation, el- och dricksvattenförsörjning och krisledning är några av de områden som måste åtgärdas, enligt rapporten ”Nationell risk- och förmågebedömning 2016” som gjorts på uppdrag av regeringen.

Enligt MSB saknar en rad viktiga verksamheter reservaggregat för el och riskerar att slås ut vid strömavbrott. Även när det gäller dricksvatten finns det i många områden inga alternativ om vattenförsörjningen skulle slås ut. I flera landsting saknas också möjlighet att förse sjukhus med vatten om det kommunala vattensystemet inte skulle fungera. Sjukvården saknar också kapacitet att hantera händelser med ett stort antal skadade.

Krig är ett av de scenarier som MSB utgår från när de gör risk- och hotbedömningen. Enligt Säkerhetspolisen bedriver ryska agenter just nu krigsförberedelser i Sverige och samhällsviktiga anläggningar och infrastruktur kartläggs. Särskilt intresse har ryska underrättelsetjänsterna visat för svenska energi- och kommunikationssystem.

Ni säger att Ryssland kartlägger militär och civil infrastruktur i Sverige, vad har ni för belägg för det?

– Det ser ju vi på vilka kontakter som de ryska officerarna har och tar i Sverige. Vi ser också vilka resor de företar i landet. Av det kan man sluta sig till att de har ett intresse för infrastruktur, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Vad är det största ”ryska problemet” i Sverige för Säpo?

– Det är ryska företagsaktiviteter som riskerar att skapa beroenden för Sverige genom insteg i svensk infrastruktur som gör att vår försvarsförmåga kan sättas ned. Energi- och telekommunikationer är de sektorer vi är mest oroade för. Det gäller insteg för att kunna påverka överföringssystem, avlyssna eller störa telekommunikationer.

Läs mer: Säpo varnar för ryskt psykologiskt krig

Vad handlar det om konkret: kraftledningar, elnät och datacentraler?

– Ja, det är den typen av problem vi ser. För att skydda riket vill vi inte säga var, när och hur vi har sett dem. Men vi vet att det finns ett sådant intresse och vi vet också att det rent allmänt är en del av den ryska planläggningen. Man vill kunna dominera andra länder – inte minst de före detta Sovjetrepublikerna – genom den typen av medel, alltså inte bara med militära medel. Det är en del av den breddade hotbilden, säger Wilhelm Unge.

Samhället måste alltid kunna fungera trots störningar, vi tittar på vilka funktioner som är särskilt viktiga och hur kan vi skydda dessa och se till att de fungerar även i kriser.

Säkerhetspolisen betraktar det ryska hotet som en av sina viktigaste uppgifter. Orsaken är att kartläggningen av infrastrukturen kan ligga till grund för sabotage med syfte att lamslå viktiga samhällsfunktioner.

Bland många svenska myndigheter prioriteras inte sårbarhet och krisberedskap. Redan förra året slog MSB larm om de omfattande brister som finns i många verksamheter, men trots att en rad åtgärder genomförts under året konstaterar myndigheten att ”bristerna i huvudsak kvartstår”.

Foto: Hilda ArnebackWilhelm Unge. Foto: Hilda Arneback

I rapporten framgår att många myndigheter prioriterar bort arbetet med krisberedskapen till förmån för det dagliga arbetet.

– Först när det blir störningar och man får anledning att pröva sin verksamhet ökar man sin kunskap, men hamnar man inte så ofta i ett sådant läge så tappar man fokus. Därför är det viktigt att kontinuerligt öva, säger Cecilia Nyström, på MSB.

Särskilt viktigt är det att höga chefer deltar i krisberedskapsövningar, något som inte sker i tillräcklig utsträckning i dagsläget.

MSB skriver att det är ”ytterst angeläget att aktörerna lever upp till sitt grundläggande uppdrag inom krisberedskapen”.

Foto i text: Sören Andersson

Fakta. Utveckling

MSB bedömer att följande förmågor och arbeten behöver utvecklas ytterligare:

  • Förmågan att hantera störningar i elförsörjningen.
  • Förmågan att förebygga och hantera störningar i dricksvattenförsörjningen.
  • Arbetet med informations- och cybersäkerhet.
  • Förmågan att förebygga och hantera störningar i läkemedelsförsörjningen.
  • Förmågan att förebygga och hantera radiologiska och nukleära händelser.
Läs mer. Hoten mot Sverige
  • Livvakterna kräver att ensamarbetet förbjuds
    Allt fler av Säkerhetspolisens livvakter beordras att arbeta på egen hand. Nu kräver huvudskyddsombudet att ensamarbete förbjuds eftersom det är för farligt. Men Säpos ledning och Arbetsmiljöverket har hittills sagt nej. Inom de närmaste veckorna avgörs frågan av förvaltningsrätten i Stockholm.
  • Säpo vill att ministrar ska kunna skyddas av en ensam livvakt
    Säkerhetspolisen vill fortsätta att låta ministrar och andra personer i statsledningen ofta skyddas av bara en ensam livvakt - trots att livvakterna som krävt att ensamarbetet förbjuds även pekar på ökade risker för de personer de är satta att skydda.