Sverige

Särskilda boenden kan lösa bostadsbrist för flyktingar

Särskilda bostäder kan bli lösningen på det skriande behovet av bostäder till nyanlända flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Idag står tusentals utan någonstans att bo.

– För varje dag en person inte har fått en bostad fördröjs också den tid det tar för personen att etablera sig i det svenska samhället och att hitta ett arbete, säger Bengt Greiff, enhetschef på avdelningen för integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Just nu ökar antalet människor som söker skydd i Sverige kraftigt. Migrationsverket beräknar att det kommer uppemot 80.000 asylsökande i år, många av dem får stanna i Sverige. Det har skapat ett stort behov av platser till nyanlända som vida överstiger det antal som landets kommuner har avtalat om.

Bostadsbristen i landet gör det dessutom svårt för många kommuner att ordna med en lägenhet till de som har fått uppehållstillstånd. Konsekvensen blir att de tvingas stanna kvar på Migrationsverkets asylboenden, eller flyttar in hos släktingar och vänner som i sin tur ofta leder till trångboddhet.

Inom Samverkansdelegationen, ett organ för samverkan mellan de myndigheter som är inblandade i flyktingmottagningen (Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, kommunerna och Försäkringskassan) diskuteras ett förslag om att samhället ska ordna bostäder för nyanlända som har fått uppehållstillstånd, så kallade Put-boenden.

– Idén har kommit upp i workshops om boendesituationen och är intressant att titta vidare på. Målgruppen är de som har fått uppehållstillstånd och väntar på att få en bostad i en kommun. Det är där Arbetsförmedlingen är med och har ett samordnande, säger Bengt Greiff.

I slutet av maj 2014 var det 13.170 personer som väntade på en bosättningsanvisning från Arbetsförmedlingen.

Redan idag finns Put-boenden för ensamkommande flyktingbarn som oftast är gruppboenden med hemlika förhållanden, men de kan inte jämföras med denna idé, menar Greiff.

– Det här handlar mer om att hitta någon form av bostäder som är finansierad av en statlig aktör till dess man hittar ett ordinarie boende för vuxna och familjer. Målet är att alla ska få en bostad.

Boendeformen är ännu så länge bara på idéstadiet. I höst ska man gå vidare och utreda hur det skulle kunna fungera - och vem som ska betala. Boendet skulle kunna etableras i en kommun vid sidan av överenskommelsen om att ta emot flyktingar. Men tanken är inte att det ska bli permanenta bostäder, det heller inte aktuellt att bygga nya bostäder, enligt Greiff.

– Den här idén är bara en av många saker som måste realiseras. Grundproblematiken är att det finns så få bostäder att tillgå och det är en större strukturell fråga som måste lösas, säger han.

Många människor som flyr till Sverige hamnar i Södertälje. I kommunen har bostadssituationen blivit allt mer desperat för både asylsökande och de som redan beviljats uppehållstillstånd, säger Besim Aho (S) ordförande i arbetslivsnämnden i Södertälje.

– Det här är människor som flyr krig och ofta har traumatiska upplevelser bakom sig. De är i behov av normala förhållanden snabbt. Men med bostadsbristen uppstår en situation som på allvar riskerar att kraftigt försvåra integrationen. 

Trots det är Besim Aho skeptisk till förslaget om Put-boenden.

– Det är en tillfällig lösning som riskerar att förlänga det här vakuumet som man hamnar i redan som asylsökande. Det förändrar inget varken för den enskilda personen eller för Södertälje. Utan ett eget permanent boende har de svårt att få jobb, lära sig språket och integreras.

Besim Aho vill i stället se satsningar på att öka möjligheterna för de som beviljats uppehållstillstånd att flytta till andra orter med färre asylsökande och bättre förutsättningar.