Sverige

Screening för förmaksflimmer utreds

Minst tre procent av Sveriges vuxna befolkning har förmaksflimmer. Men mörkertalet är stort. Många är ovetande om att de är drabbade. Nu har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utreda om man ska föreslå ett nationellt screeningsprogram för förmaksflimmer för att förhindra stroke.

– Förmaksflimmer ökar kraftigt med stigande ålder och man räknar med att tio procent av landet 75-åringar har förmaksflimmer. Många känner inte av det, men det är lika farligt för dem att ha förmaksflimmer som för de som vet om att de har flimmer, säger Anna Mattsson, projektledare vid Socialstyrelsen.

Förmaksflimmer är en stark riskfaktor för att få stroke som är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas här runt 6.000 patienter med förmaksflimmer av stroke.

Det är ungefär lika många kvinnor som män som får förmaksflimmer, men männen är oftast yngre när de får sin diagnos. När äldre kvinnor får förmaksflimmer drabbas de oftare än männen av stroke.

– Att kvinnor drabbas av stroke beror på att de är underbehandlade. De har inte fått blodförtunnande medicin i samma utsträckning som männen. Det fanns, ansåg man förr, en risk för att kvinnor blödde mer. Men de senaste tio åren har behandlingarna blivit bättre – efter att vi klagade, säger Karin Schenck-Gustafsson, professor och kardiolog vid Karolinska institutet.

Blodförtunnande medel används för att lösa upp de eventuella blodproppar som kan bildas vid förmaksflimmer. De uppstår på grund av att hjärtrytmen rubbas, hjärtat slår oregelbundet, och hjärtat får svårigheter att pumpa ut blodet i kroppen lika effektivt som vanligt.

Dessa oregelbundna hjärtslag, arytmier, känner människan oftast av men de kan också vara passera tyst.

– Det är en ganska ny insikt att tyst förmaksflimmer är lika farligt som de som ger sig till känna. Förr trodde man att tyst förmaksflimmer var en lindrigare variant, säger Karin Schenck-Gustafsson.

Den screeningsmodell som Socialstyrelsen har att bedöma innan den kan resultera i en nationell rekommendation inom hälso- och sjukvården, vänder sig till människor från 75 år och uppåt. Meningen är att med ett så kallat tum-ekg mäta hjärtrytmen då och då under en period på två till fyra veckor.

– Tanken med screening är god, säger Karin Schenck-Gustafsson, att de ska fånga de tysta förmaksflimren, men metoden – tum-EKG - kan kanske diskuteras.

Hon är för närvarande sakkunnig i ett holländskt projekt för motsvarigheten till svenska Hjärt-lungfonden, och nämner alternativ där ekg-mätning via en väst eller klocka.

– TLV, Tandvårds- & läkemedelsförmånsverket, har kommit fram till att tum-ekg är kostnadseffektivt men vis ska se över andra liknande alternativ också, säger Anna Mattsson på Socialstyrelsen.

En remissversion av Socialstyrelsens rekommendation ska vara klar i slutet av detta år och den slutgiltiga versionen i juni 20