Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

SD-Karlsson kliver ut ur skuggan

I fyra år såg vännerna hur Jimmie Åkesson balanserade på bristningsgränsen. Internt finns tvivel om partiledaren någonsin kommer tillbaka från sjukskrivningen. Nu kliver Sverigedemokraternas dolda makthavare ut ur skuggan. Chefsideologen Mattias Karlsson ligger bakom partiets idéer om svenskhet och säger till DN att han är glad att landslagsspelaren Zlatan Ibrahimovic är på väg mot ”assimilering”. Mattias Karlsson säger inte nej till att bli partiledare på riktigt. ”Jag får väl ta mig en funderare.”

Artikeln är tillfogad en rättelse.

Mattias Karlsson har snusdosor i båda byxfickorna. Prillorna förflyttas i snabb takt, från den ena dosan, via läppen, till den andra dosan.

Sverigedemokraternas tillförordnade partiledare är nervös.

– Jag har en overklighetskänsla som jag tror att jag kommer att behöva smälta någon gång framöver, säger han.

Klicka här för att se en grafik över toppnamnen inom SD.

Det gäller att hålla nerverna ­ i schack. För Sverigedemokraternas strategi hösten 2014 är att framstå som stabila och ansvarsfulla. Mattias Karlsson talar om att ta ansvar för väljarna i de kommande veckornas budgetturer och också att det var ansvaret mot partiet som fick honom att tacka ja till vikariatet som partiledare för drygt tre veckor sedan.

– Jag har aldrig trivts i rampljuset. Jag har medvetet valt roller där jag inte behövt ha fokus på mig själv. Jag är ingen retoriker. Jag är hemkär och trivs inte med att flänga runt i landet. Men det var ändå självklart att ställa upp. Jag gör det som behöver göras, säger han.

Nyheten om att SD-ledaren Jimmie Åkesson sjukskrivits för utmattning skildrades som en sensation i medierna. Men partifolket blev inte överraskat. Internt har partiledarens problem varit ett samtalsämne under en lång tid.

– Att han har legat på bristningsgränsen rent psykiskt så länge, det har jag varit medveten om. Jag vill inte gå in på detaljer, men jag har nog sett varningssignaler i åtminstone fyra år, säger Mattias Karlsson.

Jimmie Åkesson har varit en av Sveriges mest hatade politiker i tio års tid. Han har själv beskrivit den psykiska pressen som en viktig orsak till sjukskrivningen. Personer med insyn i Sverigedemokraterna pekar också på Åkessons kontrollbehov och oförmåga att delegera.

– Jimmie Åkesson har inte bara en offerkofta på sig, han har en hel offerburka. Men det är bra att han äntligen sökt hjälp, säger Daniel ­Assai, tidigare nära medarbetare till Åkesson.

Under valåret gav partiledaren sig ut på mycket omfattande valturnéer, trots att han precis blivit pappa för första gången.

– Även om kärnfamiljen är ett ideal för Sverigedemokraterna är det få i partiet som lever i den. Många är ungkarlar eller frånskilda utan stort ansvar för sina barn. Partiet är väldigt oförstående inför vad det innebär att vara en närvarande förälder, säger en sverigedemokrat.

Under turnéerna fungerade stabschefen Linus Bylund som en mänsklig sköld för partiledaren. Den gladlynte före detta partitrubaduren tog inte bara på sig ansvaret att svara på mediernas frågor. Han såg också till att hålla Åkesson på hyfsat humör.

Men efter valet blev Linus Bylund riksdagsledamot.

– Då stod Jimmie plötsligt ensam med alla problem och det klarade han inte av, säger en person nära partiledningen.

Partiledardebatten i riksdagen blev Jimmie Åkessons sista stora framträdande. Han beskrev senare den upplevelsen i ett telefonsamtal med Mattias Karlsson.

– Han hade ett svagt minne av att han hade varit där, men han kom inte ihåg vad han gjorde där, berättar Mattias Karlsson.

Åkesson gick in i väggen. Tidpunkten var inte den bästa för partiet: Ute i landet bråkar partimedlemmarna om politiska poster i kommuner och landsting. Organisationen centralt är bräcklig. Partiet hade räknat med 30, maximalt 40 mandat i riksdagen. Det blev 49, och en stor del av tjänstemännen fick lämna staben och ta plats i riksdagen. Mitt i allt ska stora beslut om budgeten hanteras.

Samtidigt säger sverigedemokrater att Åkessons frånvaro ger en möjlighet att bredda partiet.

 Klicka här för att se en stor grafik som visar relationerna mellan toppnamnen inom Sverigedemokraterna.

 

 

Förutom Mattias Karlsson kommer den ekonomiskpolitiska talespersonen Oscar Sjöstedt att synas och höras under debatterna om budgeten. Internt i Sverigedemokraterna finns en tacksamhet över att partiet äntligen har en talesman som inte snubblar på siffrorna.

Inom kort ska även veteranen Björn Söder lämna partisekreterarposten. Den mer lågmälde Richard Jomshof pekas ut som sannolik efterträdare. Han är en person med få ovänner i partiet, men han har varit lite utanför partitoppen de senaste åren på grund av sin hårdföra islamkritik. Enligt uppgift är det främst Åkesson – och inte Karlsson – som tvekat om den retoriken.

Sammantaget är det ändå svårt att se att Sverigedemokraterna byter politisk riktning under Mattias Karlsson, av det enkla skälet att Mattias Karlsson har utformat den politiska inriktningen i partiet under de senaste tio åren.

– Jag avskyr det där begreppet ”chefsideolog”, det låter som något hämtat från Goebbels. Men visst är det så att det har varit min roll att jobba med program- och idéutveckling, säger han.

Arbetarsonen från småländska Rottne lyssnade på Ultima Thule och började söka sig till nationalismen i början på 90-talet. Men det skulle dröja till 1999 innan Mattias Karlsson gick med Sverigedemokraterna.

Sex år senare tog han kommando över partiet tillsammans med studievännerna från Lund – Söder, Jomshof och Åkesson. Han har skaffat sig en del fiender i partiet, framför allt bland gräsrötter som klagar över topp­styre, nepotism och petningar. Men anhängarna beskriver Karlsson som trygg och stabil, och framhåller hans intresse för svensk historia och kultur. För den som vill se ett exempel finns ett Youtubeklipp där Karlsson dansar ”Oxdansen”. Hans partner är Erik Almqvist, känd från järnrörsskandalen, och som tvingades lämna partitoppen hösten 2012.

Som toppolitiker har Mattias Karlsson genomfört vad som kan beskrivas som en nationalistisk triangulering i Sverigedemokraterna. Han tog bort kopplingen till etnicitet och ersatte den med en idé om kulturell gemenskap.

Det politiska projektet har till och med blivit ett forskningsprojekt på andra sidan Atlanten.

– Mattias Karlsson har varit en unik gestalt i Sverigedemokraterna. Han har utvecklat idén om svenskheten som något som inte är kopplat till etnicitet eller hudfärg utan ett slags kultur som man kan ansluta sig till. Det är en kontroversiell ståndpunkt i nationalistiska kretsar, säger Benjamin R Teitelbaum, som är Nordenvetare och chef för Institutionen för nordiska studier på universitetet i Colorado.

Han har intervjuat Mattias Karlsson vid ett antal tillfällen, och uppfattar honom som mer intellektuell än många av sina partikamrater.

– Han kan utmana sina motståndare på ett intellektuellt plan, på ett sätt som Jimmie Åkesson inte kan. Men som helhet är det inte alltid den typen av personer som fungerar bäst i offentligheten, säger Benjamin R Teitelbaum.

Tankegångarna om en svenskhet som är kopplad till kulturen kan vara svåra att konkretisera. Ett exempel är Mattias Karlssons uppmärksammade uttalande i Sveriges Radio om att han inte betraktar landslagsspelaren Zlatan Ibrahimovic som svensk.

– Han har ett möjligt svar till sina kritiker. Men det kommer inte fram i snabba citat eller korta uttalanden, säger Benjamin R Teitelbaum.

På arbetsrummet i riksdagen komp­letterar Mattias Karlsson snusprillorna med en halstablett, och gör ett försök att förklara för DN hur han egentligen tänkte om Zlatan Ibrahimovic. Det blir, mycket riktigt, en ganska omfångsrik utläggning om huruvida det är skillnad på att vara svensk medborgare och att tillhöra den svenska nationen, att han egentligen inte vill gå ned på individnivå, men att han jämförde med Henrik Larsson – en introvert fotbollsspelare med ”arke­typiska svenska drag”.

Mattias Karlsson tycker att Zlatan Ibrahimovic ger honom rätt i boken ”Jag är Zlatan”, när fotbollsspelaren beskriver hur han blivit mer svensk genom förhållandet med Helena Seger.

– Det visar att assimilering är möjligt och att Zlatan befinner sig i en sådan process. Det tycker jag är väldigt positivt. Jag förstår verkligen inte att mitt uttalande fortfarande kan vara kontroversiellt, säger han.

En viktig del av Karlssondoktrinen är att ett samhälle måste vara homogent för att hålla ihop. Det är det principiella argumentet för att minska invandringen till Sverige. Men i valrörelsen var Sverigedemokraternas retorik mer praktisk: Invandring kostar för mycket.

Sverigedemokraternas budgetförslag – som presenteras på måndag – kommer att innehålla stora besparingar på flyktingmottagandet.

– Den siffran kommer att bli hög­re än tidigare, säger Mattias Karlsson.

FN:s flyktingorgan UNHCR har beskrivit flyktingsituationen i världen som den värsta sedan andra världskriget. Sverigedemokraternas svar är att pengarna för flyktingmottagandet måste slussas över till hjälp i flyktinglägren nära konfliktzonerna.

Men UNHCR – som skulle få mer pengar – har riktat kritik mot Sverige­demokraternas sätt att resonera.

– Jag tror att de vet hur man hjälper många flyktingar med lite resurser. Men jag tror inte de vet bäst hur man styr det svenska samhället och styr ihop en budget, säger Mattias Karlsson.

Men människor på flykt söker ju en möjlighet att skapa sig ett liv med bättre förutsättningar, är du säker på att de kan få det i lägren?

– I den bästa av världar skulle väl alla bo i ett fint hus och gå i en bra skola. Men världen ser inte ut så och politik handlar om att prioritera. Jag håller med dig om att det förmodligen inte är någon hög livskvalitet i ett läger. Att vara vid liv måste ändå vara bättre.

Har du varit i de här lägren?

– Nej, det har jag inte.

Hur vet du då att just den hjälpen är den bästa?

– Jag tror åtminstone att vi räddar livet på fler där än vad den här politiken gör när vi satsar hundratusentals kronor på varje invid.

Känner du inte att du behöver se det här med egna ögon för att ha en uppfattning?

– Jo. Intresset och behovet av att se sådana saker med egna ögon är större nu i den här rollen. Om jag ska vara den främsta företrädaren för vår politik bör jag ha god inblick i de områden där vi lägger störst vikt.

Det finns inget entydigt besked om Jimmie Åkessons framtid. De lojala säger sig vara säkra på att han är tillbaka i toppolitiken ganska snart, och att han leder partiet valet 2018.

Men alla är inte övertygade.

– Känner han motivation? Kommer partiet att känna motivation? Jag tror inte att han leder partiet år 2018, säger en sverigedemokrat.

Åkessons psykiska problem har byggts upp under lång tid. Det talar mot att återhämtningen blir en snabb historia. SD-ledningen vill inte spekulera i hur partiledaren mår. Planen är att han ska komma tillbaka.

Mattias Karlsson avvisar inte tanken på att ta över permanent:

– Jag har engagerat mig för att göra skillnad. Det innebär att jag har en lojalitet mot partiet och är det så att andra bedömer att det bästa för partiet är att jag är partiledare så får jag väl ta mig en funderare på det. Men jag är helt ärlig när jag säger att jag helst skulle slippa.

För närvarande har han kontakt med Jimmie Åkesson någon gång i veckan.

– Helst skulle jag vilja ringa honom fem gånger om dagen. Men han behöver andrum, säger han.  

Klart är att den sjukskrivne parti­ledaren kommer att rådfrågas om vägvalet vid budgeten.

På måndagen presenterar oppositionen sina budgetalternativ. Därefter ska Sverigedemokraterna jämföra beskeden från alliansen med propositionen från regeringen.

Sverigedemokraterna överväger att bryta mot praxis och rösta för alliansens budget, även om det utlöser en regeringskris och till och med ett nyval under partiledaren Jimmie Åkessons frånvaro.

– Som vi ser det är det drygt 800.000 människor som har röstat på oss. De vill ha mer av Sverige­demokraternas politik. Om vi har organisatoriska problem så är det vårt ansvar att lösa dem, säger Mattias Karlsson.

Mycket står på spel för den ofrivillige ledaren.

– Om jag gör bort mig jättemycket här stärker jag bara nidbilden av att partiet är Åkesson och inget mer.

Hur ofta tänker du på det?

– Hela tiden.

Fakta. Budgetprocessen

Riksdagen tar beslut om budgeten i två steg.

Först klubbas inkomstsidan och ramarna för alla utgiftsområden den 3 december.

I nästa steg beslutas hur anslagen ska fördelas inom de tidigare beslutade ramarna. Budgeten är inte klar förrän alla 27 utgiftsområdena klubbats.

Vid varje enskilt beslut kan en majoritet i riksdagen sänka anslagen inom varje post. Men det går inte att höja anslagen utöver de ramar som beslutades i första steget. DN

Rättelse 2014-11-09 14:28
I en tidigare version av texten uppgavs att Mattias Karlsson blev medlem i Sverigedemokraterna 1994. Han hade kontakt med partiet i början på 90-talet, men löste inte medlemskap förrän 1999. Karlsson protesterar också mot att DN etiketterat Ultima Thule som vit makt-musik. Bandets relationer med vit makt-rörelsen är omdiskuterade, men 1993 avslöjade Aftonbladet att öppet rasistiska Bevara Sverige Svenskt sponsrat bandets första singel.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.