I tingsrätten dömdes han till villkorlig dom och 60 dagsböter för mutbrott och bokföringsbrott. Nu döms han bara för bokföringsbrott till villkorlig dom och 40 dagsböter. Tingsrätten ansåg att Sefastsson var skyldig till att ha tagit emot 406.000 kronor av en man för att försöka rentvå dennes narkotikadömde far i ett tv-inslag.

Kammaråklagare Malin Palmgren ville i tingsrätten ha honom dömd för ytterligare ett mutbrott om 150.000 kronor, men vann alltså inget gehör för något av mutbrotten i hovrätten. Fallet har omgärdats av juridiska bråk och het journalistisk debatt.

Kammaråklagare Malin Palmgren tycker att det är synd att hovrätten ogillar mutbrottet på en ren lagteknikalitet, nämligen att Sefastsson inte är arbetstagare hos TV 4.

- Jag står fast vid min uppfattning. TV 4 var hans huvudsakliga inkomstkälla och han var utåt sett starkt förknippad med TV 4 och Kalla Fakta, säger Palmgren till TT.

Hon tycker att lagen om mutbrott är fyrkantig och inte tar hänsyn till att det nuförtiden finns så många olika arbetstagarförhållanden.

- Det här innebär ju att Sefastsson är omutbar till skillnad från anställda journalister, säger Palmgren.

Det är för tidigt att svara på om man från Riksenheten mot korruption kommer att begära att Riksåklagaren (RÅ) för upp målet i Högsta domstolen.

- Vi måste fundera på om det finns något prejudikatsvärde i att få det klargjort hur man ska tolka arbetstagarbegreppet när det gäller mutbrott, säger Palmgren.

En översyn pågår av mutbrottslagstiftningen vilket också komplicerar frågan om ett eventuellt överklagande. Ett ställningstagande i frågan kan väntas inom några veckor.

Sefastssons advokat Gunnar Falk ser domen som en bekräftelse på att hans klient har haft rätt att åta sig uppdrag som jurist vid sidan av arbetet för TV 4, vilket är det som skett i de aktuella fallen, anser han.

- Det måste vara en oerhörd lättnad för Trond som nu kan återupprätta sitt rykte och tvätta bort stämpeln som mutkolv, säger Falk till TT.

Falk har inte läst domen men drar slutsatsen att man inte kan använda det arbetsrättsliga arbetstagarbegreppet i sammanhanget.

- Det blev precis som vi ville; det är en viktig och bra dom, säger Falk.

Journalisten och författaren Anders R Olsson skrev tidigare i tidningen Journalisten om flera frågetecken i ärendet. Ett är själva skuldfrågan, ett annat är hur fria frilansare står i förhållande till uppdragsgivaren.

Men Olsson frågar sig också om det inte bryter mot grundlagarna att staten, åklagarna och domstolarna lägger sig i de pressetiska reglerna och förtroendet för journalistiken, vilket är bärande i åklagarens argumentation. Men Palmgren menar att mutlagstiftningens förarbeten inte undantar journalister.