Ökad segregering är en viktig förklaring till varför svenska elevers kunskaper försämrats sedan början av 1990-talet.
Även kommunaliseringen och att lärarna fått en mer tillbakadragen roll i undervisningen har haft stor betydelse, enligt en ny rapport från Skolverket.
Friskolor och ökad boendesegregering har lett till att barn med likartad bakgrund går på samma skola. Det innebär att den positiva effekt som duktiga elever kan ha på svagare elever förloras och lärarnas förväntningar — höga eller låga — på eleverna får större betydelse.
Segregeringen märks också i själva undervisningen. Det har blivit vanligare med särskilda grupper för svaga elever, vilket kan påverka dem negativt.
Skolverket konstaterar också att den svenska skolan gått från att vara en västvärldens mest centraliserade till en av de mest avreglerade när kommunerna tog över ansvaret. Tanken var att kommunerna hade den bästa kunskapen om de lokala förutsättningarna. Men inte ens i de mest segregerade kommunerna får skolor med tuffare förutsättningar extra medel, konstaterar Skolverket.
Verket pekar också på att pedagogiken har förändrats mot mer självständigt arbete för eleverna och mindre lärarledd undervisning. Lärarna har alltså fått en mer tillbakadragen roll vilket kan hämma många elever.