Sex av tio okunniga om häleri
Publicerat 2010-01-12 00:02
Att handla begagnade varor på nätet har blivit närmast en folkrörelse som omsätter mångmiljardbelopp. Men långt ifrån alla bryr sig om att kolla om varan är stulen, enligt en ny undersökning. Och bara fyra av tio vet vad lagen säger.
Dela med andra:
Grafik
ENKÄT: Hur kontrollerar du att det du handlar på nätet inte är stöldgods?
Anna Hägg: "Jag har köpt möbler och inredningsprylar. Jag har inte gjort någon koll, men det är väl inte särskilt stöldbegärliga varor. Jag vet att det inte håller att hänvisa till god tro.
Peter Luxenburg: "Jag har köpt ett skåp och andra möbler. Jag tänkte inte så mycket på om de kunde vara stulna. Jaså, kan jag bli skyldig trots att jag handlade i god tro? Det visste jag inte."
Mikael Kullman: "När jag köpte skidor till mina barn hämtade jag varorna hos en familj med egna barn. Det var väldigt tydligt att det var deras gamla skidor. När jag köpte en cykel fick jag se kvitto."
Cornelia Opitz: "Jag har handlat kläder på nätet. Jag kontrollerade inte om de var stulna, men att stjäla kläder låter inte troligt. Jag skulle inte köpa mer stöldbegärliga saker som en kamera eller en cykel."
Näthandeln i Sverige omsätter mer än 200 miljarder kronor per år. Bara på Blocket, som är störst, bedrivs handel för 193 miljarder. Enligt en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Svenska stöldskyddsföreningen handlar åtta av tio svenskar på andrahandsmarknaden. En stor del av denna handel sker på nätet.
Stöldskyddsföreningen har låtit Demoskop intervjua drygt 1.000 personer om sina köpvanor och synen på häleri. Undersökningen visar att de flesta är medvetna om att det kan förekomma stulna varor och många försöker också göra kontroller för att undvika stöldgods. Men en stor andel av svenska folket är okunniga om hur de själva drabbas om de ändå råkar köpa något stulet.
Endast 38 procent av de tillfrågade i undersökningen kände till hur lagen fungerar, nämligen att man inte får behålla varan och att man inte heller får pengar av den rätta ägaren. 24 procent svarade att de inte kände till reglerna.
20 procent trodde att de skulle få behålla varan om de handlade i god tro, medan 18 procent trodde att de skulle kunna kräva ersättning av ägaren. Båda alternativen är fel. I stället kan köparen kräva ersättning av den som sålde varan, som ofta är densamme som är misstänkt för stöld eller häleri.
Det är mycket vanligt att de personerna saknar egna tillgångar. Då går det inte heller att få några pengar tillbaka. 40 procent av dem som tillfrågades i undersökningen svarade att de inte gör någon kontroll av om varorna de köper är stulna. De litar på säljaren. Endast 9 procent krävde kvitto.
Betydligt fler, hela 67 procent, är medvetna om att de själva begår en brottslig handling om de köper en vara som de misstänker är stulen. Drygt hälften, 51 procent, tror att de maximalt kan få bötesstraff. I verkligheten är maxstraffet två års fängelse.
De två största nätföretagen Blocket och Tradera är noga med att varna för köp av stöldgods. När polisen hör av sig om misstänkta affärer är de också hjälpsamma med att identifiera både köpare och säljare.
– När vi ser att något är skumt tar vi fram ett underlag till polisen så att de bättre kan vidta åtgärder, säger Thomas Bäcker, kundsäkerhetsansvarig på Blocket.
Visar 1-10 av 49. Per sida:
Här finns utrymme till förbättringar av lagen.
Det borde finnas en tillägg om vad som anses som skäliga eftersforkningar/garantier om det inte är stöldgods
Har man klarat detta och det ändå befinns vara stöldgods får väl hemförsäkring eller nåt ta den ekonomisla smällen.
I annat fall så kan i stort sett inte en begagnadmarkad lagligen fungera, även företag har sålt stöldgods/kopior så allt är potentiellt stöldgods så hur skall handel då kunna genomföras.
lagen verkar peka på att man skall köpa
Hornblower, 13:29, 13 januari 2010. Anmäl
Blocket borde ha ett ansvar de oxo, kulorna de drar in via stulna varor borde oxo anses som inkomst via brott.
Sten, 02:02, 13 januari 2010. Anmäl
@leftbag; bra skrivet! Precis så är det. Kanske man kan lägga till att det är bra om man kan hitta en adress också till säljaren. Få hälare och tjuvar vill skylta med någondera av egen adress och officiellt telefonnr. Något annat går knappast att göra, förutom att lita på magkänsla och omdöme.
Mayo, 21:54, 12 januari 2010. Anmäl
Några kommentarer får det att låta som att det är genom att uppvisande av butikskvitto alléna man kontrollerar att det inte rör sig om stöldgods. Det stämmer inte, och det är heller inget särskillt tillförlitlig metod. Ett omdöme och vaket sinne räcker en bit, men helt säker kan man nog aldrig vara.
Kvitto är viktigt då man KÖPER varan av den som säljer. Och då skriver säljaren en köpetransaktion. Med detta kan du då till exempel styrka att du köpt (och inte stulit) varan samt (antagligen dock fruktlöst) kräva pengar tillbaka för denna.
Äh förresten, jag vet inte vad jag talar om. Du får tänka själv.
Joel, 19:05, 12 januari 2010. Anmäl
hur ska man kunna kontrolera om det är stöldgods eller ej, ska man begära utdrag ur straffregistret för varje säljare innan man betalar. listan på tips de tillhandahåller är ju värdelös.
jonas e, 17:25, 12 januari 2010. Anmäl
det känns ju jobbigt att 4 av 10 känner till regler kring häleri...
jonas, 15:45, 12 januari 2010. Anmäl
Blir så trött på dem som vill se allt som en konspiration i någon form. Är det inte lysande att tidningen upplyser dem som inte vet det sedan tidigare att lagen om godtrosförvärv har förändrats och att det kan sluta med att du inte får varken vara eller pengar. Informerade beslut och medvetet risktagande är väl något som borde omfamnas, inte kritiseras.
CB, 14:34, 12 januari 2010. Anmäl
Viktigaste tipset är att kolla ifall telefonnumret ligger på Eniro eller dylikt.
Tjuvar lägger inte upp sitt verkliga nummer eftersom det kan spåras utan använder kontantkort. Finns numret och personen så är risken mycket liten att det är stöldgods och det finns någon som du dessutom kan kräva pengar av ifall du måste lämna tillbaka den.
Leftbag, 12:45, 12 januari 2010. Anmäl
Kommentarerna på DN gör verkligen livet värt att leva..tack DN.
Aftonbladet? ja dom har nog bara Blocket som kan mäta sig med lika många personligt utformade alster..typ: lätt begagnad fru uthyres för kortare eller längre tid..sen har de vett att ta betalt för det dessutom..nej till skampålen med dom!
Blocket konkurrerar ut detaljhandeln med stulna kopior!
stoppa pressarna!!
henke, 11:14, 12 januari 2010. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
