Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sexbrottsdömda jobbar kvar på skolorna

Minst 97 personer som är dömda för sexual-brott arbetar med barn på svenska skolor. Bland fallen finns förskolelärare som har dömts för barnpornografibrott och lärare som tidigare har begått sexuella övergrepp mot elever. DN:s granskning visar att lagen som ska skydda skolan från sexualbrottslingar inte fungerar.

Tingsrättsdomen från 2009 beskriver ingående materialet som polisen hittade i en mans dator i Mellansverige. På filmerna syns hur flickor i femårsåldern blir våldtagna. Mannen erkände barnpornografibrott och att han hade tittat på en stor mängd filmer och bilder. Han dömdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 75 timmar.

Trots händelsen arbetar han fortfarande som fritidsledare i kommunen med bland annat barn i 10–12-årsåldern. Domen kom aldrig arbetsgivaren till kännedom.

Det här är en i raden av personer som arbetar med barn på svenska skolor, fritidshem och förskolor – trots att de är dömda för sexualbrott.

DN har hittat 97 fall. Det handlar om skolpersonal, företrädelsevis lärare, som får fortsätta jobba trots sexualbrottsdomarna.

Vi har granskat om personer som tjänstgör på förskolor och grundskolor i landets 290 kommuner förekommit i sexualbrottsmål hos domstolarna under de senaste fyra åren. I undersökningen ingår endast kommunala verksamheter eftersom det inte finns någon offentlighetsprincip på friskolorna.

Bland de 97 fallen förekommer bland annat våldtäkter, barnpornografibrott och sexuella övergrepp mot barn. Ytterligare minst ett 100-tal personer som arbetar på skolor är för närvarande misstänkta för sexualbrott men inte lagförda.

Cirka 190.000 personer jobbar med barn på kommunala grundskolor, fritidshem och förskolor, men barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker ändå att DN:s uppgifter om de 97 fallen är allvarliga.

– Det finns en risk att personerna begår brott igen. Det är mycket olämpligt att de är i den miljön, säger Fredrik Malmberg.

Sedan drygt tio år finns en lag i Sverige som syftar till att skydda barn mot sexualbrottslingar i skolan. För att få påbörja ett arbete eller praktik inom förskola, skola eller fritidshem krävs att den anställde visar ett utdrag ur belastningsregistret som beställs av Rikspolisstyrelsen. Om det visar sig att en person är dömd för allvarliga brott bör skolan, enligt Skolverkets direktiv, vara ”mycket försiktig och noggrann med övrig kontroll innan ett anställningsbeslut fattas”. Barnens trygghet och säkerhet måste alltid komma i första hand, enligt Skolverket.

Statistik från Rikspolisstyrelsen visar att det har blivit mycket vanligare att arbetsgivare använder sig av belastningsregistret när personer ska anställas – inte bara inom skolan. Mellan åren 2003 och 2011 har antalet uttag från registret ökat från 41.000 till 177.000. DN:s rundringning visar att de flesta skolor har tydliga rutiner om att kontrollera tidigare brottslighet när de anställer personer.

Att flera sexualbrottslingar ändå jobbar inom skolan beror framför allt på en lucka i lagen. Merparten av förbrytarna i DN:s kartläggning hade redan en anställning när brotten begicks. Och eftersom sexualbrott har låga straff – sällan fängelse – behöver arbetsgivaren inte få reda på domen. Det förekommer till och med att den anställde har tagit semester under rättegångsdagen.

För läkare och sjuksköterskor finns ett regelverk som tvingar domstolarna att meddela Socialstyrelsen när en person i dessa yrkesgrupper döms för vissa allvarliga brott, exempelvis vålds-, sexual- och narkotikabrott. Han eller hon riskerar då att bli av med sin läkarlegitimation efter prövning i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Några motsvarande regler finns inte inom skolan.

Barnombudsmannen anser att lagstiftningen bör ändras, så att skolor larmas av domstolarna när en lärare döms för allvarliga brott. Även Sveriges skolledarförbund, som organiserar landets rektorer, är positiva till en sådan förändring.

– Vi har inte funderat på detta, men en sådan lösning låter intressant även för skolan. Det är ju bland det värsta som kan hända en skolledare – att en anställd man har haft förtroende för har begått sexualbrott, säger Lena Linnerborg, utredare på Sveriges skolledarförbund.

Skolan avgör

• Den som erbjuds arbete som lärare ska visa ett utdrag ur belastningsregistret för arbetsgivaren. Det ska visa om personen, oftast de senaste tio åren, har begått allvarliga brott som sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån. Om någon är dömd uppmanas till ”försiktighet”, men skolan har rätt att fatta sitt eget beslut.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.