Var tredje vecka dödas en kvinna av en man hon har eller har haft en nära relation med. Det skulle kunna undvikas om samhället tog ett gemensamt ansvar för skyddet av utsatta kvinnor. Det hävdar kriminologen Mikael Rying.
Mikael Rying, specialist på dödligt våld på länskriminalpolisen i Stockholm, har kartlagt samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer sedan början av 90-talet. Det preliminära resultatet av undersökningen visar att i genomsnitt 16 kvinnor om året dör till följd av det våld de utsätts för av makar och pojkvänner eller män som de tidigare haft ett förhållande med.
Det enda sättet att minska antalet dödsfall är enligt Mikael Rying att samhället vidtar kraftfulla åtgärder för att hjälpa både de utsatta kvinnorna och förövarna.
- Bygg centra i varje kommun dit misshandlade kvinnor kan vända sig och få hjälp med allt. Där ska finnas polis och psykologisk och juridisk och medicinsk hjälp. Som det är nu måste kvinnorna rusa runt mellan polisen och socialen, skaffa sig en advokat och så vidare. Många orkar inte det, säger Mikael Rying.
Om samhället hade en struktur för att ta hand om de här kvinnorna skulle det också bli lättare för dem att lämna relationerna och att anmäla, anser han.
I 40 procent av fallen var tidigare misshandel eller hot mot kvinnan antingen polisanmält eller känt på annat sätt. Ofta känner någon i omgivningen till vad som pågår. Eftersom många av förövarna har psykiska problem skulle flera dödsfall kunna förhindras om resurser sätts in för att ta hand om männen när det första tecknen på att de misshandlar kommer.
- Det handlar om personer med omogna personligheter som inte kan hålla tillbaka sina impulser när det blir övergivna eller som har andra psykiska problem till exempel djupgående depressioner. Många av brotten skulle gå att förhindra eftersom den här typen av störningar ofta kan behandlas och fallen är kända, säger Mikael Rying.
I förra veckan dödades en 45-årig kvinna i Kristianstad av sin före detta man. Trots att misshandeln hade pågått i många år och kvinnan tidvis hade bott på en kvinnojour så förhindrades inte mordet, något som Mikael Rying tycker är anmärkningsvärt.
- Vi vet att väldigt många gör som den här kvinnan. De flyttar hem igen och så kommer mannen på besök och så släpper man in dem och så kan det här hända. När en misshandel anmäls måste det direkt kopplas in ett batteri av åtgärder för att hjälpa de här kvinnorna. Det kostar mycket pengar men är inget emot allt lidande som finns i dag.
Även Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt och tidigare sakkunnig i Kvinnovåldskommissionen, tycker att mycket mer måste göras för att skydda kvinnor som utsätts för våld av sina män.
- Det finns all anledning att överväga nya och okonventionella metoder för att komma till rätta med det här. De här kvinnorna är utsatta för en dödsrisk i sitt eget hem och är därför fullständigt skyddslösa, säger hon.