Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Sexuella trakasserier är vardag

”Det går inte en dag utan att jag uuplever att jag blir bedömd utifrån mitt kön och hur jsg klär mig”, säger 17-åriga Matilda Hellström från Skellefteå.
”Det går inte en dag utan att jag uuplever att jag blir bedömd utifrån mitt kön och hur jsg klär mig”, säger 17-åriga Matilda Hellström från Skellefteå. Foto: Roger Turesson
Att kallas hora eller bög. Att få en linjal mellan benen, en hand på bröstet eller rumpan – det är vardag i svenska skolor. Forskning visar att sexuella trakasserier är så vanliga att de utvecklats till ett normaliserat beteende. Trots det lyfts problemen sällan upp i ljuset.

Katja Gillander Gådin, docent i Folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, har undersökt sextrakasserier under 15 års tid. Hon menar att sexuella trakasserier till skillnad från mobbning är ett osynliggjort område. Gränserna för vad som är okej har flyttats fram och trakasserierna har blivit vardag för såväl elever som skolpersonal.

Både pojkar och flickor drabbas. Katja Gillander Gådin visar i en kommande artikel i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Journal of Interpersonal Violence, att de sexuella trakasserierna går allt längre ned i åldrarna. Men elever i årskurserna 1–6 har svårt att bli tagna på allvar av vuxna och undviker därför att lyfta problemen, visar hennes djupintervjuer.

En flicka berättar hur en pojke med hög status i femte klass skickade hälsningar via kamrater till sina exflickvänner med ord som: ”hälsa från mig till den där förbannade horan.”

En flicka i trean berättar om hur hennes kompis fick byxorna neddragna av ett gäng pojkar i ettan och trean. En annan flicka, i femte klass, säger att en jämnårig pojke vid upprepade tillfällen klämde på hennes bröst.

En del barn var så rädda att de inte ville gå till skolan efter det som inträffat.
Händelserna bagatelliseras ofta av de vuxna. Barnen får höra att ”pojkarna ju bara är kära i flickorna”. Katja Gillander Gådins analys är att de pojkar som utför trakasserier får status och skapar maskulinitet. Samtidigt får de utsatta flickorna och pojkarna en underordnad position.

– Detta blir ett sätt att skapa kön. Många får kämpa för att hålla sig inom de osynliga ramarna för vad som ses som kvinnlig och manligt, säger hon.

Barnen berättar sällan om händelserna hemma av rädsla för att det kan slå tillbaka mot dem själva i kompisrelationerna.

Katja Gillander Gådin visar också hur vanligt sexuella trakasserier är genom sina enkätundersökningar med 2 000 högstadieelever i Östersunds kommun. Även nättrakasserier drabbar många.

– Det som förr klottrades på skoltoalettens väggar skickas nu runt via nätet och kan göra enorm skada, säger hon.

Hamid Pourassad och Matilda Hellström bekräftar bilden. De går andra året i gymnasiet och sitter i styrelsen för Svea, Sveriges elevråd, som arbetar centralt för att stärka elevråden på skolorna och kämpar mot sexuella trakasserier.

– Skällsord som äckliga hora och fitta har blivit accepterade. Det känns ofta som om skolan står utanför samhällets normala regler, säger Matilda Hellström.

Sexuella trakasserier har stor betydelse för ungdomars ohälsa:

– Utsatta elever riskerar att skada sig själva eller utveckla depressionssymtom.

Tyvärr görs väldigt lite för att förebygga. Det är viktigt att vuxna blir medvetna om de strukturer som styr, säger Katja Gillander Gådin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.