Israels premiärminister Ariel Sharon uttalar på söndagen stöd för ambassadör Zvi Mazels angrepp på installationen "Snövit" på Historiska museet i Stockholm.
- Jag har tackat honom för att han stått upp mot den växande antisemitismen och förklarat att regringen står bakom hans aktion, säger Sharon enligt Jerusalem Posts nätupplaga.
- Jag anser att vår ambassadör gjorde det som var nödvändigt. Det var omöjligt att inte reagera på det här sättet, fortsätter Sharon.
Israels utrikesdepartement ska kalla till sig Sveriges ambassdör i Israel för att protestera mot konstverket.
Samordningsminister Per Nuder, politiskt ansvarig för folkmordskonferensen, vägrade även på söndagen att uttala sig om det allt mer infekterade bråket, och hänvisade i stället till konferensens generalsekreterare, ambassadör Krister Kumlin.
Det avtal mellan den israeliska och den svenska regeringen om att Mellanösternkonflikten inte ska nämnas i samband med konferensen som den israeliska regeringen hänvisar till existerar inte, enligt Kumlin.
- Det finns inget avtal, säger han.
Däremot backade regeringen redan tidigt i planeringen från sina ursprungsplaner på grund av kritik från Israel. Temat för konferensen var från början folkmord, konflikter och terror.
- Då blev israelerna oroliga för att deras egen konflikt skulle hamna i fokus, säger Kumlin.
- Vi förklarade omedelbart att detta självklart inte var avsett att på något sätt vara Israelfientligt eller dra in Mellanösternkonflikten. Tvärtom var avsikten att diskutera hur man ska förebygga, och inte alls tala om aktuella problem, säger Kumlin.
Han ägnade även söndagen åt samtal med svenska ambassaden i Tel Aviv och åt att hålla regeringen och Nuder informerad om utvecklingen av konflikten. Frågan om ett israeliskt deltagande i konferensen "diskuteras" och "måste avgöras de närmaste dagarna", konstaterar Kumlin.
Ett israeliskt krav för deltagande som yttrats är att det omdiskuterade konstverket tas bort.
- Så vitt jag förstår har israelerna föreställningen att regeringen kontrollerar de kulturella kringarrangemangen. Vi kan ju inte gå in, för det kallas censur, säger han.
- Jag tycker det är ett mycket starkt verk och jag har inte alls tolkat det på det sätt som den israeliske ambassadören gjort. Ett gripande försök att skildra meningslösheten i våldet, säger Kumlin.