Biståndsorganisationen Sida är den myndighet som spenderar mest pengar på intern representation i förhållande till sin storlek.
- Jag kommer att följa upp det här via departementet. Ekonomistyrningen har brustit tidigare, såväl politiskt som inom Sida, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (m).
DN har frågat myndigheterna hur stor deras kostnad för intern representation var förra året. I topp hamnar Sida, i botten Sameskolstyrelsen och Kriminalvården.
Den genomsnittliga myndigheten spenderade knappt 1.700 kronor per anställd förra året, visar DN:s granskning. Men skillnaden mellan hur mycket olika myndigheter lägger på sina anställda är stor.
Sida, som vid flera tillfällen har fått svidande kritik för brister i sina interna kontroller, lade nästan 40 gånger mer per anställd, 8.100 kronor, än en annan stor myndighet, Kriminalvården, 211 kronor.
Minst av alla lade Sameskolstyrelsen ned på personalrepresentation: 173 kronor per anställd.
Av de mer än 5,3 miljonerna som Sida spenderade på sina anställda gick nästan hälften till 50-årspresenter, frukt och blommor. Biståndsorganisationen lade förra året mer pengar på personalrepresentation än på humanitärt bistånd till länder som Rwanda, Östtimor, Bolivia och Namibia.
- Jag har sett ett behov av förändring och blir oroad över varje misstanke om att skattebetalarnas pengar inte använts på rätt sätt, säger Gunilla Carlsson.
Biståndsministern betonar två saker. Den ena är att det kan finnas godtagbara förklaringar till att Sida representerade mest av alla stora myndigheter förra året. Den nya omorganisation som sjösattes i onsdags kan ha krävt många möten till exempel. Den andra är att hon inte får ägna sig åt så kallat ministerstyre och detaljstyra en myndighet.
Utrikesutskottet i Sveriges riksdag bereder ärenden om bistånd till andra länders utveckling. Urban Ahlin (s) är vice ordförande.
- Det är anmärkningsvärt att en organisation som Sida har så höga kostnader för intern representation. Intern representation ska man vara väldigt sparsam med. Med tanke på att vi ger skattepengar till Sida för att de ska främja fattigdomsbekämpning i världen så utgår jag ifrån att de ser över sina rutiner och funderar på hur mycket intern representation de ska ha i framtiden, säger Urban Ahlin.
En rimlig nivå på en statlig myndighets interna representation borde ligga på 1.000-2.000 kronor per anställd, enligt honom.
- Jag har inga invändningar mot att personalen får frukt, kaffe och julgåvor. Men att lägga 8.000 kronor per år på personalrepresentation är för mycket.
På andra plats över myndigheter som spenderade mest pengar på personalrepresentation kommer Riksbanken med nästan 5.400 kronor per anställd.
- Det är en nivå som vi har diskuterat oss fram till. Personalrepresentation handlar om att de anställda ska trivas. Varför vi ligger högre än andra är jättesvårt att svara på, säger Peter Kvist, chef för Riksbankens administrativa avdelning.
Statliga myndigheter har stor frihet att själva avgöra vad de för upp på representationskontot. En del sätter förutom öl, vin, kaffe, frukt och måltider även upp kurser och konferenser på kontot, andra inte.
- Det finns inget vedertaget begrepp som exakt anger hur man ska definiera intern representation. Det är i princip upp till myndigheterna själva, säger Gert Jönsson, överdirektör på Riksrevisionen, en myndighet vars uppgift är att granska all statlig verksamhet.
Även när det gäller den representation som riktar sig till kontakter utanför myndigheten - så kallad extern representation - utmärker sig Sida. Bara regeringskansliet och Riksbanken representerade förra året för mer pengar.
Sida granskade sig självt i en internrevision 2006. En av slutsatserna som drogs när man tittade på hur myndigheten hanterat representation var att man inte funnit något anmärkningsvärt i stickproven. Sidas granskare ansåg att myndigheten "sällan och eftertänksamt använder sig av representation".