Sida positivt till regeringens nya biståndspolitik

Under de kommande tre fyra åren kommer Sverige att fasa ut biståndet till knappt ett 40-tal länder, däribland Kina och Vietnam. Uppemot 2 miljarder kronor ska fördelas om, och Gunilla Carlsson lovar mer fokus på fattigdomsbekämpning i Afrika.

Nyordningen gäller det bilaterala biståndet, medan det som går genom internationella organisationer inte påverkas. Sverige fortsätter alltså att ge bistånd till många utfasningsländer genom till exempel EU och FN.

Göran Holmqvist, tf generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida, välkomnar minskningen av antalet biståndsländer. Sida har diskuterat med regeringen vilken sorts samarbete Sverige bör prioritera, men har inte lagt sig i vilka länder som har valts ut.

- Våra främsta kriterier var tre, säger Göran Holmqvist. Att prioritera arbetet för mänskliga rättigheter, att inte samarbeta med för många konfliktländer utan hellre färre som vi kan göra ordentliga insatser för, och att vara kvar i länder som har förhållandevis lite bistånd.

Biståndsorganisationerna är inte motståndare till fokuseringen på färre länder. Det finns dock en oro för vilka följder beslutet kan få i olika länder, och en bister kritik mot regeringens hantering av processen.

- Vi skulle ha velat se en diskussion med lite mer tid, säger Inger Björk, generalsekreterare för biståndsnätverket Forum Syd. Hur långt har vi kommit, går det åt rätt håll och så vidare, och sedan landa i det här med länderna. I stället har vi vid två tillfällen blivit tillfrågade om vilka länder vi ska skära bort och vilka vi ska ha kvar, utan att det funnits en diskussion om innehållet.

Gunilla Carlsson håller inte med om att regeringen har arbetat i det fördolda. Eftersom frågan handlar om internationella relationer har dock länderna inte kunnat diskuteras offentligt, enligt biståndsministern.

- Men vi har varit öppna med vad vi har tänkt göra, och både Sida och ambassaderna har varit inblandade, säger Gunilla Carlsson.

Den socialdemokratiska oppositionen hävdar att regeringen ägnat sig åt hemlighetsmakeri. Även den förra regeringen försökte minska antalet biståndsländer, men socialdemokraternas biståndspolitiske talesman Kent Härstedt hade velat ha åtminstone en remissrunda.

- Och det blir ganska märkligt att ha mer bistånd till europeiska länder än till asiatiska. Asien ser ut att vara en kontinent vi nästan lämnar, säger Kent Härstedt.
Ove Hansson, verksamhetschef för hjälporganisationen Svalorna, är glad att regeringen inte helt drar in biståndet till Latinamerika. Att Peru utesluts tycker han dock är helt fel.

- I södra Peru där vi jobbar bor nog Latinamerikas fattigaste invånare. Få internationella aktörer finns där, det såg vi inte minst under jordbävningen, säger Ove Hansson.

Den svenska biståndsbudgeten ligger i dag på 30 miljarder kronor, och har ökat kraftigt på senare år på grund av enprocentsmålet (1 procent av bruttonationalprodukten ska gå till bistånd) och god ekonomisk tillväxt. Ett mindre antal mottagarländer ska inte betyda minskat svenskt bistånd, lovar Gunilla Carlsson.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut