Sverige

”Situationen på Migrationsverket är desperat”

Migrationsverket klarar inte av den stora mängden asylsökande. Det anser flera anställda som nu larmar om sönderstressade kolleger, långa väntetider och bostäder som håller på att ta slut.

Förra veckan sökte 1 892 personer asyl i Sverige. Hundratals av dem flydde kriget i Syrien, men även många eritreaner, somalier och afghaner skrev in sig i Migrationsverkets system.

Men de asylsökandes första möte med Sverige är en myndighet i kris. Det anser de tjänstemän vid Migrationsverkets olika enheter som DN har pratat med.

Anledningen är mängden sökande. Från att ha legat kring 3.000 personer i månaden under 2013 sökte 4 804 personer asyl i Sverige i augusti.

– Ibland tar vi emot lika många på en dag som vi tidigare gjorde under en hel vecka, säger en handläggare på en asylenhet.

Trots att många tvingas till övertid och helgarbete hinner inte handläggarna avsluta lika många ärenden som de påbörjar. En efter en lägger sig ansökningarna på hög.

Migrationsverkets chefer är mycket väl medvetna om läget. DN har tagit del av anteckningar från ett möte med ledningsgruppen som ägde rum förra veckan. Under mötet krävde generaldirektören Anders Danielsson ”fullständig ärlighet kring situationen i verksamheten”.

Svaret han fick var att situationen var ”ansträngd” och ”mycket ansträngd” inom asylprövningen och mottagningsenheten, som ansvarar för boplatser.

– Många av oss är desperata. Vi börjar närma oss situationen under kriget på Balkan på 1990-talet. Då tvingades folk sova i tältläger och gymnastiksalar, säger en tjänsteman på myndigheten.

Samtidigt riskerar söktrycket att leda till kraftigt förlängda handläggningstider. För varje vecka som går med nuvarande förutsättningar förlängs väntetiden med ytterligare sju dagar.

För de asylsökande innebär det en utdragen väntan på ett beslut som kan förändra deras liv. Lena Isaksson är advokat med stor erfarenhet av att vara biträde åt asylsökande, och hon säger att den förlängda vänte­tiden får allvarliga konsekvenser.

– Det gäller framför allt unga asylsökande som kan känna en stor oro. De ska försöka anpassa sig till Sverige, men så vet de inte ens om de får stanna. Det är en fruktansvärd situation, säger hon.

På Migrationsverket säger generaldirektören Anders Danielsson att han är medveten om den pressade situationen. Men han delar inte bilden av en myndighet i kris. Att handläggningstiderna förlängs är ett pris myndigheten betalar för att snabbt få in så många som möjligt i systemet.

– Det är klart att när situationen är som den är i världen, då sätts vår myndighet på prov. Men vi tar hand om alla människor, ingen hamnar på gatan, säger han.

För att möta behovet av bostäder för de nyanlända har Migrationsverket nyligen upphandlat 17.000 tillfälliga bostadsplatser. Dessutom planerar man för fler upphandlingar och nyrekryteringar. Anders Danielsson säger att myndigheten ska vara redo även om situationen skulle försämras i exempelvis Syrien.

Men just bostäder för asylsökande fortsätter ändå att vara ett problem. Håller antalet asylsökande i sig kommer de 17.000 nya platserna bara att räcka i fyra månader. Anders Danielsson säger att det finns en propp i systemet som gör att även de som har beviljats uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets tillfälliga bostäder.

Proppen utgörs till stor del av kommunerna som har haft svårt, eller varit ovilliga, att skaffa boende åt de nyanlända.

I dagsläget finns det runt 8.000 personer hos Migrationsverket som har rätt att stanna i Sverige men ändå inte fått något kommunalt boende.

Därför har generaldirektören kallat till ett krismöte med Sveriges Kommuner och landsting, Skolverket och Arbetsförmedlingen.

– Boendesituationen är ett problem i hela Sverige, det gäller inte enbart Migrationsverket. Kommunerna måste ha förståelse för att vi har en svår situation. Det kräver att fler stiger fram och tar sitt ansvar.