– Hade det inte varit för den enorma kyla som kom så hade 2009, med vidtagna åtgärder, nått en punktlighet som var all time high. Men det var inte tillräckligt; de två sista veckorna var inte bra, sade Minoo Akhtarzand, generaldirektör vid Banverket, i samband med en offentlig utfrågning i trafikutskottet med anledning av vinterns omfattande problem med tågtrafiken.
Januari månads mycket omfattande problem inom tågtrafiken sade hon inte mycket om utan konstaterade bara att det varit ”bekymmersamt”.
Den stora boven i dramat stavas kyla, men någon lösning på problemet levererade Akhtarzand inte. De omfattande problemen till trots sade hon bara att målet ännu är hundra procents punktlighet.
– Det är en självklarhet, sade hon.
Tommy Johnsson, tillförordnad chef vid Banverkets leveransdivision, sade att ”vi måste föra en diskussion om vilka förväntningar som är rimliga”.
– Vi kände oss väl förberedda för att klara vintern, sade han men konstaterade att så inte blev fallet:
– Vi har haft ett för järnvägssystemet extremt väder.
Trots ökad bemanning, reducerad trafik och intensifierade kundkontakter blev störningarna omfattande.
Banverket har nu vidtagit vissa åtgärder för att säkra upp det akuta läget, bland annat listas förbättringsområden tillsammans med andra aktörer inom branschen. Den 31 mars kommer man att presentera ett resultat.
Minoo Akhtarzand konstaterade sedan att ansvaret för 50 procent av förseningarna ligger på Banverket, övriga 50 procent på tågoperatörerna. Därtill kommer politiska beslut som är av ”stor betydelse”.
– Vår uppgift är sedan att förverkliga dessa beslut.
Bland annat ska anslagen ökas, planeringsperioder och –processer förkortas.
Banverket själva bör satsa mer på reinvesteringar samt använda befintliga medel på ett optimalt sätt. Därtill bör man förbättra planering och beredskap.
– Vi måste vara beredda att prova ny teknik. Det finns mycket som vi behöver göra, sade Akhtarzand.
Jan Forsberg, verkställande direktör för SJ, började med att beskriva vintern.
– Det är den värsta sedan 1986 avseende kyla, luftfuktighet och stora snömängder, sade han och visade en rad bilder med plågade människor och fordon som begravts i dikena.
Men hur påverkas då tågen?
Jan Forsberg radade fakta:
- Ett tåg drar på sig 20–30 ton is per dag under sådant här väder. Is som sedan ska smältas bort.
- Att smälta bort isen tar 4–8 timmar. (Tågen testas i torr miljö då de byggs.)
- Isen förstör underredet där teknisk utrusning finns. Även hjul och hjulaxlar förstörs.
- Vid ishalka ”slirar” hjulen och måste svarvas om.
- Vid massa snö i skogen söker sig vilda djur upp på spåren. Det leder till fler olyckor; bara från mitten av december till mitten av januari har SJ kört på 60 älgar – ”extremt mycket” – vilket leder till en veckas reparationstid i snitt per tåg.
– Alla tåg som ska gå gör helt enkelt inte det. Vi har ett enormt pussel att lägga, sade Forsberg och tillstod att tågen inte är konstruerade för att klara det väder vi nu haft i Sverige.
Men inte bara tågen utan även spåranläggningen har omfattande brister. Exempelvis är de inte utbyggda och underhållna i den utsträckning som skulle krävas; Sverige är i dag näst sämst i Europa på att satsa resurser på löpande drift och underhåll av spåren, sade Forsberg med hänvisning till Community of European Railway.
Resenärerna har ökat i stor omfattning, trevligt menade Jan Forsberg, men det är ett problem då systemet inte hänger med.
Vad gör då SJ?
- Investerar för att göra tågen mindre känsliga för is.
- Utökar avisnings- och hjulvarvskapaciteten.
- 20 nya tåg har beställts, leverans inom ett år. Pris: 2 miljarder.