Sverige

Sjal som solidaritetshandling

Gensvaret på hijabuppropet från såväl religiösa som icke-religiösa kvinnor som beslöjade sig som en solidaritetshandling efter lördagens händelse blev stort. Flera riksdagspolitiker ställde sig bakom manifestationen.

–Vi förväntade oss inget, men är självklart glada för det stora gensvaret, säger en av initiativtagarna till uppropet, debattören Nabila Abdul Fattah till DN.

I lördags attackerades en höggravid kvinna med hijab i Stockholmsförorten Farsta. Enligt den misshandlade kvinnans väninna, som talat med Sveriges Radio, fick hon först sin hijab avsliten och sedan sitt huvud dunkat i en bil så att hon svimmade.

Efter det har flera kvinnor vittnat om hur de regelbundet trakasseras för att de bär slöja.

I en debattartikel i Aftonbladet på lördagen uppmanade initiativtagarna till dagens slöjmanifestation för muslimska kvinnors religionsfrihet och säkerhet i det offentliga rummet.

– Vi vill normalisera hijaben och få till en förändring. Men också att andra själva ska få erfara hur det är att utsättas för den här typen av hatbrott, säger Nabila Abdul Fattah.

Uppropet fick snabbt genomslag i sociala medier och bland andra programledaren Gina Dirawi och flera riksdagspolitiker visade sitt stöd på Twitter #hijabuppropet#.

Veronica Palm från Socialdemokraterna var en av dem: ”Ingen ska diskrimineras, trakasseras eller misstänkliggöras beroende på hur man väljer att klä sig.”, skriver hon och har även en bild där hon bär slöja.

Likaså Miljöpartiets språkrör Åsa Romson visade sitt stöd med tweeten: ”Risk att bli misshandlad och diskriminerad för hur man väljer att klä sig, vardag för många kvinnor i Sverige 2013.”. Och Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt Inititativ.

Enligt Nabila Abdul Fattah är det vanligt förekommande att beslöjade kvinnor trakasseras. De kan få sina slöjor avslitna, bli knuffade och bespottade. Syftet med uppropet är att våga prata om fenomenet som är ett stort samhällsproblem, anser initiativtagarna.

– Vi är kvinnor som kommer från muslimska länder som ser det här i vår vardag och det berör oss. Kvinnor ska kunna röra sig fritt i offentligheten utan att bli trakasserade, säger Nabila Abdul Fattah.

Debattörerna kräver även att regeringen tillsätter en kommission för att kartlägga hatbrott och våldet mot kvinnor som beslöjar sig, och att man kommer med konkreta åtgärdsplaner

Men uppropet får även kritik. Många anser att även om det är rätt att protestera mot hatbrott är det fel att försvara ett plagg som begränsar och påtvingas för så många kvinnor. I vissa länder måste kvinnor bära slöja och utsätts för våld om de vägrar ha på sig det täckande plagget.

Hanna Gadban, feministisk muslimsk debattör som har skrivit flera slöjkritiska artiklar, menar att uppropet är kontraproduktivt.

– Vi pratar naivt om mänskliga rättigheter. Ska vi ge männen makt och bekräftelse att de har rätt att tvinga sina kvinnor och barn att beslöja sig? Jag ser slöjan som en kulturell, religiös, sexuell och politisk symbol. Absolut ska vi ha religionsfrihet, men hur många kvinnor väljer att beslöja sig själva? Enligt mina erfarenheter kan det vara runt tio procent som väljer det utan påtryckningar, säger hon till Aftonbladet.

Nabila Abdul Fattah håller inte med. Hon menar att det rör sig om samma förtryck, fast uttryck på olika sätt.

– Det är en kombination av rasism och sexism där män tar sig rätten att bestämma över kvinnornas klädsel vare sig det är att tvinga på eller av slöjan. Man ska kunna ha på sig vilka kläder man vill utan att bli trakasserad, säger hon.