Homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner har sämre hälsa än befolkningen som helhet. Det konstaterar Ungdomsstyrelsen i en rapport som presenterades under onsdagen.
Ungdomsstyrelsen fick i slutet av 2008 regeringens uppdrag att genomföra en fördjupad analys av hälsosituationen för hbt-personer. Resultaten är så alarmerande enligt rapporten att kraftiga åtgärder måste till.
– Hälsan är klart sämre bland unga homosexuella och bisexuella samt bland unga transpersoner, det gäller inte minst den psykiska hälsan, säger Nils-Olof Zethrin som är projektledare för utredningen som heter ”HON HEN HAN. ”
– Samtidigt får man inte glömma att majoriteten mår bra. Men som grupp betraktat kan vi se att hbt-ungdomar mår sämre än totalbefolkningen.
I rapporten säger många av de intervjuade unga att de varit utsatta för våld i familjen. Just i hemmet hade de ju hoppats på att kunna få vara trygga – i den egna familjen. Men var femte homo- och bisexuell ungdom har angett att man utsatts för fysiskt våld av en närstående. Det är en allvarlig hälsoproblematik.
– Så får det inte vara. Ju tryggare man är med sina nära ju bättre klarar man livets utmaningar. Det leder till en bättre hälsa, säger Nils-Olf Zethrin.
Flera i undersökningen säger också att de mår psykiskt dåligt i sällskap med heterosexuella. Det vanligaste brotten som de utsätts för är sexövergrepp, hatbrott och som sgat våld inom familjen. En fjärdedel av gruppen unga kvinnor i åldern 16-29 år uppger exempelvis att de försökt begå självmord för att de mått så psykiskt dåligt. Motsvarade andel bland heterosexeulla är 8 procent.
Av rapporten framgår att då man inte får acceptans i nära relationer så ger det otrygghet i vardagen och gör att dessa ungdomar mår mycket sämre än heterosexuella. Av unga homosexeulla har 65 procent av kvinnorna bemötts på ett kränkande sätt och 48 procent av männen.
I rapporten vittnar många unga om ett negativt bemötande och diskriminering från bland annat samhället. Det är en av orsakerna som leder till att de inte upplever sin hälsa som god. Deras egen identitetsutveckling och formandet av sina liv stöter på patrull i mötet med majoritetssamhällets normer.
Utredningen föreslår därför bland annat att arbetet i skolan måste förbättras genom att ha rutiner för kränkande behandling, trakasserier, hot och våld. Viktigt är också att förbättra myndigheternas kompetens genom att ha bättre utbildade personer som arbetar med ungdomar i skolan och inom vården. Dessutom måste det ordnas fler mötesplatser ute i kommunerna, det vill säga lokaler där där unga hbt-personer kan mötas.
– Det ska inte betraktas som en riskfaktor i sig att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som inte motsvarar normen, påpekar Per Nilsson, generaldirektör på Ungdomsstyrelsen.