Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Självmordstankar vanligt bland unga ensamkommande

Foto: Hilda Arneback

Nära 40 procent av alla ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms län har tankar på att ta sitt liv.

– Många uttrycker att om jag inte kan stanna kan jag lika bra dö här, säger enhetschefen Mikael Billing.

Under årets tio första månader skrevs drygt 630 asylsökande barn och ungdomar in på den landstingsägda delen av BUP i Stockholm. Det är mer än en dubblering jämfört med hela förra året.

Läs mer: Drygt 1.800 ensamkommande flyktingbarn ”försvunna”

Då hade BUP kontakt med 287 patienter.

Till stor del förklarar Mikael Billing, chef för den asylpsykiatriska enheten på BUP i Stockholm, den dramatiska ökningen med att Stockholms län tagit emot betydligt fler ensamkommande ungdomar i år jämfört med tidigare. Men han ser också en gradvis ökning av psykisk ohälsa i gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Fler och fler av dem som skrivs in på barn- och ungdomspsykiatrin kommer från Afghanistan.

Vi får signaler om större och större oro, speciellt bland afghanska ungdomarna.

Barnen som kommer till den asylpsykiatriska enheten har fått remiss från BUP:s öppenvård. De vanligaste orsakerna är sömnproblem, ångest och depressiva symptom. Omkring hälften av dem känner stor oro och ängslan.

Men statistik från inskrivningsformulären till BUP visar också att mellan 30 och 40 procent av både pojkarna och flickorna har suicidtankar.

– Det är naturligtvis väldigt allvarligt. Siffran har i och för sig legat ganska konstant de senaste fem åren. Men vi ser nu en gradvis ökning. Det är betydligt vanligare med suicidtankar bland unga asylsökande, jämfört med ungdomar som har fått uppehållstillstånd eller medborgarskap, säger Mikael Billing.

– Asylsökande barn och ungdomar är en väldigt sårbar och utsatt grupp. Att vara flykting innebär stor press och stress. Många har flytt helt ensamma och när de väl kommer fram ska de klara sig i ett helt nytt land med allt vad det innebär utan trygghet från familj och andra vuxna.

I dagsläget väntar runt 36 000 afghaner på besked om uppehållstillstånd i Sverige, många av dem är ensamkommande barn och ungdomar.

Hittills i år har omkring 700 asylsökande med avslag återvänt, merparten av dem frivilligt.

Fram tills slutet av oktober i år har cirka 1 200 afghanska ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i Sverige, drygt 400 har fått avslag.

Men i början av oktober tecknade regeringen ett nytt avtal med Afghanistan om att sända tillbaka afghaner som fått avslag på sin asylansökan, även om det sker under tvång. Det nya avtalet har lett till stor oro i gruppen ensamkommande.

– Vi får signaler om större och större oro, speciellt bland afghanska ungdomarna. Läget har förvärrats sedan avtalet blev klart. Många uttrycker att om jag inte kan stanna kan jag lika bra dö här, även om det fortfarande är många som får bifall på sin asylansökan, säger Mikael Billing.

– Det är väldigt viktigt att de får hjälp i tid, annars är risken att deras psykiska ohälsa förvärras snabbt. Det handlar ofta om samtalsterapi, antidepressiva mediciner eller sömnmedicin som behöver sättas in. Men vi försöker också hitta samarbete med personer som är viktiga för barnen, till exempel boendepersonal och lärare i skolan.

Fakta. Så många har fått avslag på ansökan i år

Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig men varierar inom och mellan olika provinser. Många asylsökande som kommer från Afghanistan får därför stanna i Sverige, men inte alla. Av de beslut Migrationsverket fattat i år har knappt varannan asylsökande från Afghanistan fått uppehållstillstånd, för ensamkommande barn från Afghanistan får tre av fyra uppehållstillstånd.

Fram tills slutet av oktober i år har cirka 1 200 afghanska ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i Sverige, drygt 400 har fått avslag.

Källa: Migrationsverket

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.