Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Sjuka – men de behåller hela lönen

Lagen kräver att statsråd ska få löneavdrag när de är sjuka och missar sina uppdrag. Ändå har Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Birgitta Ohlsson och 14 andra ministrar varit borta från jobbet, utan att sjukanmäla sig. Så har de undvikit karensdagar och löneavdrag, och fått tusentals kronor för mycket i lön. Inte en enda har anmält sjukdag sedan 2010. Men DN:s granskning av protokoll och inlägg på sociala medier vittnar om sjukfrånvaron.

Med bara två dagar kvar till det viktiga EU-toppmötet i Bryssel om europakten i januari 2012 meddelade statsministerns stab att Fredrik Reinfeldt hade drabbats av magsjuka.

Hans närvaro på det förberedande mötet med riksdagens EU-nämnd ställdes in och en statssekreterare ersatte honom.

Enligt lagen om arvoden till statsråd, som reglerar deras arvoden och förmåner, var Fredrik Reinfeldt skyldig att sjukanmäla sig och därmed få ett löneavdrag på 4.645 kronor för karensdagen.

Men någon sjukanmälan har inte registrerats på Fredrik Reinfeldt. Vid nästa lön kunde han kvittera ut fullt arvode från Regeringskansliet, 144.000 kronor före skatt. Under sina 7,5 år som statsminister har han aldrig haft något avdrag för sjukfrånvaro.

Statsministern är långt ifrån ensam i regeringen om att inte sjukanmäla sig. Dagens Nyheter har granskat samtliga statsråds lönespecifikationer – månad för månad sedan 2006.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har haft 38 ministrar i sina regeringar sedan 2006 – bara tre av dem har någon gång anmält att de varit sjuka.

Men Dagens Nyheters granskning av riksdagsprotokoll, sociala medier och tidningsarkiv visar att minst 17 ministrar varit sjuka, utan att sjukanmäla sig.

Förutom statsministern är det representanter från samtliga allianspartier.

Senaste tillfället en ministers sjukfrånvaro registrerades i lönesystemet var i december 2009. Då hade finansminister Anders Borg (M) två sjukdagar med påföljande löneavdrag. Men när han två år senare, i mars 2012, missade en frågestund i riksdagen på grund av sjukdom, gjordes inget löneavdrag.

Sedan december 2009 har inte en enda minister varit sjuk, enligt Regeringskansliets lönelistor.

Men av deras egna inlägg i sociala medier, tidningsartiklar och offentliga protokoll framgår att de varit både sjuka och missat att fullfölja sina uppdrag.

I september 2012 var IT- och energiministern Anna-Karin Hatt sjuk och missade riksdagens högtidliga öppnande. Det skrev hon själv om på Twitter, men i lönerapporterna syns inga spår av frånvaron. Månaden efter betalas en full lön ut – 118 000 kronor före skatt.

I mitten av mars i år beskrev hon återigen på Twitter att hon var sjuk och låg hemma med 40 graders feber i flera dagar och att hon missade ett möte där hon skulle ta emot en statlig utredning. Inte heller denna gång gjordes någon sjukanmälan.

Sveriges ministrar har inte ett jobb som alla andra. De anses vara i tjänst 365 dagar om året och har varken rätt till semester eller komptid. De får däremot vara föräldralediga med full lön. Statsråden kan själva bestämma om ledighet för ”vila och rekreation” men frånvaron ska rapporteras till Statsrådsberedningen.

På grund av de speciella anställningsvillkoren regleras sjukskrivningar särskilt i den så kallade arvodeslagen. I paragraf tre beskrivs tydligt att de är skyldiga att sjukanmäla sig och i paragraf två att löneavdrag ska göras om de på grund av sjukdom inte kan fullgöra sitt uppdrag.

Reglerna står även beskrivna i personalhandboken ”Information för politiker i Regeringskansliet”.

Inom näringslivet är det upp till arbetsgivaren om det ska vara möjligt att byta karens- och sjukdagar mot övertid eller annan intjänad arbetstid. Ministrarna har däremot ingen sådan möjlighet enligt lagen.

Ministrarnas sjukfrånvaro är sällsynt låg och motsvarar cirka 0,01 procent av arbetsdagarna – sammanlagt sex arbetsdagar sedan oktober 2006. Snittet för Regeringskansliet som helhet var 2,1 procent 2013, enligt årsredovisningen. På arbetsmarknaden i Sverige är snittet 3,5 procent, enligt Statskontoret.

De första ministrarna att sjukanmäla sig i alliansregeringen var dåvarande handelsministern Maria Borelius (M) och migrationsminister Tobias Billström (M) som bara några dagar efter regeringsbildningen i oktober 2006 avslöjades med att inte betala tv-licens.

Mitt i publiciteten kring härvan valde de att sjukanmäla sig.

Tobias Billström fick ett löneavdrag för karensdag på 3.129 kronor, vilket är beräknat som om han skulle arbeta alla 31 dagarna den månaden.

Efter skandalerna avgick Maria Borelius. Tobias Billström är fortfarande minister men någon mer sjukdag har han inte rapporterat sedan dess.

Varje månad får statsråden ett lönebesked där det framgår vilken lön de har, vilken skatt som har betalats och vilka avdrag som har gjorts.

Det är oklart hur mycket pengar som statsråden på detta sätt fått utbetalt i för mycket lön. Men i de 17 fall som DN har kunnat konstatera handlar det om cirka 60.000 kronor, enbart för karensdagarna.

Tidigare näringsministern Maud Olofsson missade i februari 2009 en interpellationsdebatt i riksdagen. Enligt riksdagsprotokollet var hon förhindrad ”på grund av sjukdom”. Någon sjukanmälan syns inte till i lönespecifikationerna – däremot kvitterade hon månaden efter ut ersättning för läkemedelskostnader på 261,50 kronor, vilket hon har rätt till enligt avtalet.

I november 2011 missade dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors en konferens med Nordiska rådet. Han skulle hålla ett anförande om nordiska samarbetsprojekt, men blev sjuk. I stället gick Carl Bildt upp i talarstolen.

Även Sten Tolgfors kunde månaden efter kvittera ut en full lön – 115.000 kronor före skatt.

Fakta.

”2§ Om ett statsråd inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom, skall avdrag göras på statsrådets arvode och sådan avlöningsförstärkning som avses i 6 §.” I paragraf sex beskrivs rätten till extra ersättning för ministrar som bor långt från Stockholm.

”3§ Ett statsråd som inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom skall snarast anmäla detta i den ordning som regeringen föreskriver.”

Ur lag (1991:359) om arvoden till statsråden m m.

Bara tre ministrar har anmält sjukdom sedan 2006:

Maria Borelius: sjuk 1 dag 2006.

Tobias Billström: sjuk 3 dagar 2006.

Anders Borg: sjuk 2 dagar 2009.

Frågor & svar.

När måste ministrar sjukanmäla sig?

Om en minister inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom måste han eller hon sjukanmäla sig. De får därmed löneavdrag, enligt samma principer som alla andra statligt anställda.

Hur stort löneavdrag får de?

Avdrag görs med 100 procent för första dagen, det vill säga en karensdag. För statsministern motsvarar det cirka 5.000 kronor.

Därefter dras 20 procent per arbetsdag för de följande 13 dagarna.

Var regleras statsrådens sjukavdrag?

I lag (1991:359) om arvoden till statsråden m m.

Hur mycket tjänar statsråden?

Deras arvoden bestäms av en statlig nämnd, statsrådsarvodesnämnden.

Statsministerns månadslön är för närvarande 152.000 kronor. Övriga ministrar i regeringen har för närvarande en månadslön på 121.000 kronor.

Dessutom har alla ministrar förmånliga pensionsvillkor och rätt till avgångsvederlag.

Fakta: Förändringarna

Regeringen Reinfeldt gick till val på att få fler i arbete. En viktig del var att förändra sjukförsäkringen. Här är några av förändringarna – och vändningarna:

År 2007 sänkte regeringen taket i sjukförsäkringen från 10 till 7,5 basbelopp – från ungefär 33.000 kronor i månaden till 24.800 kronor.

Från 2008 togs den tidsbegränsade sjukersättningen bort med övergångsbestämmelser fram till 2012.

Det blev samtidigt striktare regler för att få sjukersättning.

En trappa i sjukpenningen infördes, vilket innebar att ersättningen sänktes från 80 till 75 procent efter ett år. Redan efter ett halvår prövas den sjukskrivnes arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, men med undantag upp till ett år då man bara prövas mot arbetet man redan har.

Efter kritik gjorde regeringen 2010 justeringar i sjukpenningen. Vändningen innebar bland annat att fler sjukskrivna kunde få fler dagar med ersättning på 80 procent. Man behövde inte heller prövas mot arbetsmarknaden om det ansågs ”oskäligt”.

2012 gjordes ytterligare justeringar när det gällde skäligheten. Fler sjukskrivna kunde få ytterligare dagar med 75 procents ersättning efter 914 dagar – om man inte kunde ingå i ett arbetslivs-introduktionsprogram.