Närmare var tionde 40–49-åring har någon form av sjukersättning, eller förtidspension som det hette tidigare. Det framkommer i en rapport som Försäkringskassan publicerar på onsdagen.
– Det här är helt klart bekymmersamt eftersom det handlar om personer som har långt kvar till pensionen, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassans huvudkontor, som har utrett hur gruppen förtidspensionerade och deras ekonomiska situation har förändrats under 1991–2006.
Under den granskade perioden har andelen förtidspensionerade nästan dubblerats i åldersgruppen 40–49 år. Siffrorna har inte förändrats nämnvärt sedan 2006, enligt Ulrik Lidwall, vilket innebär att cirka 9 procent i den här gruppen i dag har sjukersättning i någon form. Sjukersättningen kan vara hel eller partiell, permanent eller tidsbegränsad.
Att förtidspensionärerna blir allt yngre innebär att fler av dem är i åldern då man bildar familj eller har barn som fortfarande bor hemma. Detta syns också i statistiken som Försäkringskassan har tagit fram. Var femte person med sjukersättning har försörjningsansvar för barn.
– Det är mycket oroande att hushållen med barn ökar i gruppen med sjukersättning. Man ska akta sig för generaliseringar, men den ekonomiska situationen för många personer med sjukersättning ökar risken för att allt fler barn inte får en bra start i livet, säger Ulrik Lidwall.
Omkring var tredje ensamstående förälder med sjukersättning har en låg ekonomisk standard, att jämföra med mindre än var tionde i början av 1990-talet. Under samma tid har de förtidspensionerade ensamstående föräldrarna med barn ökat från cirka 8.000 till 27.000.
Den som tidigt får sjukersättning löper stor risk för ett liv i relativ fattigdom, konstaterar Försäkringskassan. Ju äldre personen är när sjukersättningen startar, desto större chans att den har hunnit arbeta och tjäna in pengar som ger högre inkomstgrundad ersättning och eventuellt tillägg från avtalspension.
– Nu ser vi stora grupper som ej har byggt upp ett sådant skyddsnät. Det här är ett välfärdspolitiskt dilemma. Dels ska de här personerna ha en dräglig levnadsnivå, dels ska systemet vara ekonomiskt hållbart, säger Ulrik Lidwall.
Personer med partiell sjukersättning, och som därmed arbetar deltid, har en bättre ekonomi än de som har hel sjukersättning. Bland dem med hel sjukersättning har andelen med låg ekonomisk standard ökat markant från 3 till 12 procent.
– Vi ska hjälpa dem som har sjukersättning till att få en bättre livssituation, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) och nämner bland annat att personer med sjukersättning har fått höjt bostadstillägg och nu har möjlighet att studera, jobba ideellt och även arbeta i viss omfattning.
– De ska aldrig bli av med sin trygghet, men nu när de kan pröva så kanske de så småningom kan komma tillbaka.