Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Sjukhusen slarvar med att städa sina toaletter

På Länssjukhuset i Ryhov i Jönköping städas akuttoaletterna en gång om dagen av städpersonal. Akuten har cirka 150 patienter per dag och flera hundra besökare. Här gör servicechefen Marie-Louise Lindqvist en insats.
På Länssjukhuset i Ryhov i Jönköping städas akuttoaletterna en gång om dagen av städpersonal. Akuten har cirka 150 patienter per dag och flera hundra besökare. Här gör servicechefen Marie-Louise Lindqvist en insats. Foto: Emma Johansson
På bensinmacken städas toaletterna åtta gånger om dagen – på landets sjukhus oftast bara en gång. DN:s granskning visar att endast 7 av landets 53 största sjukhus följer vårdens nya städriktlinjer.

Enligt riktlinjerna för städning i vården som kom i höstas ska vårdsalar städas varje dag och toaletter minst två gånger om dagen. DN:s granskning av landets 53 största sjukhus visar att bara en dryg handfull lever upp till miniminivån.

På knappt hälften av sjukhusen städas alla vårdsalar dagligen av städpersonal, på de övriga endast sex dagar i veckan eller bara måndag till fredag.

– Självklart ska en avdelning öppen sju dagar i veckan också städas sju dagar. I dag har vi dessutom väldigt korta vårdtider och många sjuka patienter, säger Mall Kriisa, hygienläkare och en av författarna till riktlinjerna för Svensk förening för vårdhygien.

Toaletter är högriskzoner för smitta från tarmen och bör därför städas minst två gånger om dagen. Endast sju sjukhus, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus i Stockholm, Akademiska i Uppsala, Länssjukhuset i Sundsvall, Skånes universitetssjukhus i Malmö, Centrallasarettet i Växjö och Landskrona lasarett, klarar städkraven. Många städar bara en gång – och inte ens varje dag.

– Toaletter i fyrbäddssalar måste städas minst två gånger och på akuter och entréhallar ännu oftare. De allmänna toaletterna är ett visitkort för sjukhusets patientsäkerhet, säger Mall Kriisa.

På Länssjukhuset Ryhov i Jönköping som drabbades av ett bakterieutbrott i somras städas toaletten på akuten med hundratals besökare bara en gång per dag.

– Vi har redan utökat städningen på Höglandssjukhuset till sju dagar efter problem med Clostridiumbakterier. Med de nya riktlinjerna ska vi utreda om vi ska städa oftare även på andra sjukhus mer systematiskt, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.

Jämfört med städfrekvensen på allmänna toaletter på flygplatser, hamburgerrestauranger och bensinmackar ligger landstingen i lä. Statoil har sedan 2005 en städpolicy där kundtoaletter kontrolleras och rengörs var tredje timme.

– Schyssta toaletter är jätteviktigt för oss. På en snittstation ska den städas var tredje timme, större stationer kan städas oftare. Några gånger städas mer grundligt på kakel och väggar, annars gäller golv, toalettstol och tvättställ, säger Karl Lidmalm, utveckling och support på Statoil.

Flera landsting har insett vikten av regelbunden städning även om de nya riktlinjerna inte är bindande.

– Vi i offentlig sektor måste också börja titta på det, en städning håller ju inte i 24 timmar eftersom det är en färskvara. Återsmutsningen beror på trycket på lokalerna och det gäller att hitta rätt nivå. Vi har precis ökat städningen av toaletter på akuten i Hudiksvall till två gånger om dagen, säger Margareta Pantzare, avtalscontroller, landstinget Gävleborg.

Några sjukhus har tvingats skärpa städrutinerna efter lokala epidemiutbrott.

– I Sundsvall har man infört sjudagarsstädning med gott resultat. I Örnsköldsvik har man inte haft några allvarligare utbrott, så där har man endast veckostädning. Det är en prioriteringsfråga, med de skärpta kraven får vi ta ställning till hur vi gör framöver. Om vårdrelaterade smittor minskar så minskar förmodligen kostnaden totalt, säger Hans-Erik Fahlén, verksamhetschef städ, landstinget i Västernorrland.

Vissa landsting desinficerar toaletter mellan städningarna för att hindra smitta.

– Man tror att bara för att vi spritar av så är det avdödat för alltid men så är det inte. Det räcker att en människa sitter på toalettstolen så är desinfektionen borta. I stället borde man bli bättre på handhygien, säger Camilla Artinger, hygiensjuksköterska i Uppsala.

De flesta landsting följer svensk städstandard som är anpassad för friska personer och otillräcklig för bedömning av städkvalitet i vården enligt riktlinjerna.

– Man kan inte städa ett sjukhus som man städar ett kontor. Ribban måste vara högre, säger Camilla Artinger.

Den patientnära städningen är extra viktig men faller ofta mellan vård- och städpersonalens stolar.

– Man måste bestämma vem som gör vad och ta fram ordentliga rutiner.

Vårdpersonal måste utbildas i städmetoder och städpersonalen i basal hygien, säger Camilla Artinger.

Alla vårdgivare är skyldiga att ge vård med god hygienisk standard. Socialstyrelsen sköter tillsyn av vårdlokaler men entréhallar är kommunens ansvar.

Socialstyrelsen har hittills inte gjort någon nationell tillsynsinsats men ska nu se över patientsäkerheten kring vårdhygien och städning.

– Vi gör vad vi kan för att det här kunskapsunderlaget ska omsättas i praktiken. Det första är att fråga landstingsledningarna vilket fokus de har på städning. Nästa år hoppas vi följa upp om riktlinjerna är i bruk i verksamheten, säger Michael Soop, medicinalråd på Socialstyrelsen.

Har du egna erfarenheter? Kanske bilder? Mejla vår reporter: jessica.ritzen@dn.se.