Under förra året skickade Försäkringskassan i väg närmare 140.000 återkrav för olika förmåner inom sjukförsäkringen. Det växande antalet har fått myndigheten att börja titta närmare på vad återkraven beror på, och hur ofta de har orsakats av den egna personalen.
Sjukpenning är en förmån som har granskats. Under en genomsnittlig månad får cirka 1.000 personer återkrav från Försäkringskassan eftersom de har fått för mycket sjukpenning utbetald. Omkring 500 av dessa återkrav beror på att myndighetens egen personal har gjort fel som har orsakat de alltför generösa utbetalningarna.
– Antingen har personalen gjort något fel i registreringen eller så har man inte matat in nya uppgifter som vi har fått om exempelvis personens sjukpenninggrundande inkomst. Varje sådant här fall naggar naturligtvis på förtroendet för oss, säger Svante Borg, chef för Försäkringskassans lokala försäkringscenter.
En genomgång av aktivitetsstödet, som ges till arbetslösa som går vissa program, visade att vart tredje återkrav kunde härledas till fel gjorda av personalen.
– Vi gick igenom återkraven och gick tillbaka till handläggarna som hade gjort felen. Vi undersökte om det berodde på kompetensluckor eller om det var slarv, säger Jonas Krantz, produktionsansvarig för Försäkringskassans nationella försäkringscenter.
Enligt Jonas Krantz berodde slarvet och kompetensluckorna till stor del på att personer var nyanställda eller inte hade gått någon utbildning på länge.
Ytterligare en förklaring till Försäkringskassans stora andel egenorsakade fel är myndighetens IT-upplägg.
– Vi har problem med vårt IT-stöd, kan jag ju vara ärlig och säga, men vi arbetar med olika förenklingar. Nu är det många olika program som handläggarna måste gå in i och det ökar risken för att det blir felaktiga registreringar och att handläggarna skriver in fel uppgifter, säger Jonas Krantz och tillägger:
– Det är givetvis inte bra att vi orsakar fel. Att få ett återkrav blir självklart en belastning för individen och det är inte okej. Vi ska inte orsaka sådana här belastningar, men vi jobbar med problemet och vi har blivit bättre.
Många av de personer som omfattas av sjukförsäkringens förmåner och bidrag har små ekonomiska marginaler. I ett sådant hushåll kan ett återkrav på ett par tusen kronor slå hårt, för betala – det kan personer mycket väl få göra även om de inte har orsakat den felaktiga utbetalningen.
– När det är vi som har genererat felet försöker vi vara så tillmötesgående som möjligt, men det här är en situation som kan bli ett problem för många. I de fall vi enligt våra regler inte kan skriva ned skulden eller efterskänka den försöker vi hjälpa till med att ordna en plan om avbetalning, säger Jonas Krantz.
Så hur ska de privatpersoner som får ett återkrav från Försäkringskassan göra, ska de ifrågasätta kravet?
– Självklart ska de titta på återkravet och ta ställning till om det verkar relevant, säger Svante Borg. Om det sedan visar sig att återbetalningen beror på fel gjorda av oss så ska de ifrågasätta om inte vi ska ta kostnaden, men om det sedan blir så är en annan sak.
Under en månad fattar Försäkringskassan mer än 100.000 nya beslut om sjukpenning. Cirka en procent av dem leder sedan till återkrav. Av dessa cirka 1.000 återkrav beror cirka 500 på att personalen har gjort något fel.
Försäkringskassan gör totalt cirka 45 miljoner utbetalningar per år.
Antalet återkrav senaste året var närmare 140.000. Försäkringskassan har inga uppgifter om totalbeloppet för dessa återkrav.