På torsdagen skickade Skånepolisen ut ett pressmeddelande där man berättade hur brottslingar ska identifieras lättare. Från och med i dag ska Skånepolisen publicera bilder på misstänkta.
- Det finns allt mer övervakningskameror i samhället och det blir vanligare att personer som begår brott fastnar på film. Nu ger vi människor som har information om ett brott möjligheten att bidra till att det klaras upp, säger Skånepolisens informationsdirektör Lars Förstell till TT.
Varje publiceringsbeslut ska tas av en tjänsteman på högre nivå.
Alla misstänkta personer ska inte hängas ut. Brottet måste uppfylla vissa kriterier innan bilderna publiceras. Bland annat måste det pågå en förundersökning och brottet ska rendera minst två års fängelse i straffskalan.
I våras ville polisen i Kronoberg publicera en bild av en omaskerad bankrånare men då sade Rikspolisstyrelsen nej och hänvisade till regelverket.
- Det känner jag inte till och kan inte kommentera, säger chefsjuristen Mårten Unbeck vid polismyndigheten i Skåne till TT.
Det är han som sedan i våras har utrett möjligheterna att publicera bilderna på misstänkta brottslingar.
- Det är ju inte så att vi har suttit och gissat oss fram till det här. Jag har kommit fram till att det inte är reglerat att polisen får göra så här, men bestämmelserna som finns hindrar det inte heller. Min bedömning är att det är möjligt, säger Unbeck.
Jerzy Sarnecki, Professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet.
- Det kommer att inträffa att oskyldiga personer hängs ut och det finns en risk att brott inte kan styrkas och då har redan bilder publicerats, säger Sarnecki.
Han är dock inte helt negativ till bildpubliceringen.
- Jag kan tänka mig att metoden kan användas vid mycket grova brott som terrorism eller vissa svårlösta mord, men att göra detta till en rutin tror jag är helt fel, säger Sarnecki.
Främst har Jerzy Sarnecki invändningar mot att publiceringen är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och han frågar sig vad som händer när en person avtjänat ett straff.
- Trots att man kanske suttit i fängelse är man ändå stämplad, säger han.
Sarnecki tror inte heller att metoden är särskilt effektiv och kan till och med vara kontraproduktiv.
- Det kan ge status och berömmelse i grovt kriminella kretsat att förekomma på polisens sida, säger han.
Finns det några fördelar med bildpubliceringen?
- Jag tror inte det och det finns inga utvärderingar, vad jag vet, som visar effektiviteten. I dag kan polisen göra bildkonfrontationer och låta folk peka ut misstänkta, det borde räcka, säger Jerzy Sarnecki.
Datainspektionen har till uppgift att granska myndigheter för att säkra enskilda personers integritet.
- Vi har inte gjort någon prövning i sak men kommer att ta upp frågan inom myndigheten, säger Nicklas Hjertonsson, jurist vid Datainspektionen.
Inspektionen har möjlighet att öppna ett ärende på eget initiativ.
Rikspolisstyrelsen, RPS, granskar just nu frågan om bildpublicering, men man kan inte ha någon invändning mot att Skånepolisen har gått före och börjat tillämpa den nya metoden eftersom varje län eller region inom polisen är en egen myndighet.