- Det är väldigt positivt att vi får en debatt om segregationen, det är precis vad som behövs. Men jag är besviken på kvaliteten i vissa inlägg. Det är så typiskt svenskt att etikettera och medvetet misstolka, säger Lars Leijonborg till DN.

Men det blåser verkligen hårt kring det integrationspolitiska program som folkpartiets ledning antagit efter en debatt som oberoende fp-kandidaten Mauricio Rojas sägs ha "förnyat och fördjupat".

Kritiken kommer från socialdemokraterna, från vänsterpartiet, från miljöpartiet och till och med från liberala ungdomsförbundets ledare Birgitta Olsson.

En av programmets omstridda punkter är förslaget att den som erbjuds jobb i Sverige ska få uppehållstillstånd - men bara så länge hennes arbetskraft efterfrågas. Upphör jobbet dras uppehållstillståndet in efter tre månader. Först efter fem års jobb i Sverige kan den invandrade löntagaren få lov att stanna permanent.

Ett gästarbetarsystem, säger kritikerna och varnar för ett rättslöst låglöneproletariat som plockas in och ut efter arbetsgivarnas konjunkturbehov.

Men Lars Leijonborg hävdar att det är stor skillnad mellan fp-förslaget och de gästarbetarsystem som finns på kontinenten:

- Jag tycker att distinktionen mot gästarbetarsystem är mycket klar i och med att det finns denna klara inriktning att stannar man tre till fem år kan man bli permanent i Sverige, säger han.

I fp-förslaget har invandrararbetarna ingen rätt till socialbidrag, men annars har de alla sociala rättigheter, a-kassa till exempel, säger Leijonborg. Men hur stor glädje han man av a-kassan om man måste lämna Sverige efter tre månader utan jobb?

Sådant är livet på den globala arbetsmarknaden menar folkpartiet, och Leijonborg säger att många svenskar som fått jobb i USA på senare år ju fått åka hem när deras företag gått omkull.

I fp-programmet finns flera förslag om hur undervisningen i svenska för invandrare ska göras bättre, mer effektiv och bättre anpassad till elevernas förutsättningar. Men dessutom finns det kontroversiella kravet att "acceptabla" kunskaper i svenska ska vara villkor för svenskt medborgarskap.

- Att ställa det här kravet är en mycket viktig signal att planerar man att stanna i Sverige bör man lära sig det språk som de flesta i landet talar, säger Leijonborg. Hur man ska avgöra vilka som talar "acceptabel" svenska och vilka som eventuellt ska få dispens från språkkravet är dock inte klart än.

Och trots allt medger Leijonborg att han tänkt tanken att förslag som språkkravet kan ge honom klappar på axeln från en och annan rasist. Men han ser ingen risk att folkpartiets nya förslag ska sända signalen att Pia Kjærsgaard och Jörg Haider ändå har rätt till en del.

- Jag tror motsatsen. Om vi inte tar itu med segregationsproblemen spelar vi rasisterna i händerna. Och om ingenting som Pia Kjaersgaard har sagt kan föras fram av en svensk politiker, då ger vi henne vetorätt för vad vi får säga.