Du kör längs en landsväg. Plötsligt närmar sig en älg från ett fält på vänster sida av vägen. Har du ett normalt synfält på 180 grader är chansen stor att du noterar rörelsen. Har du ett sidoseende som av något skäl är beskuret gör du det sannolikt inte – om du inte kompenserar bristen genom att ofta flytta blicken från sida till sida.
Från den 1 februari måste läkare anmäla patienter de finner olämpliga som bilförare men som motsätter sig vidare utredning. Förut var det frivilligt. Transportstyrelsen räknar med att fler personer kommer att få sina körkort indragna.
Ett av de medicinska körkortskraven i EU:s och Sveriges regelverk gäller synfältet. Den normala vidden på 180 grader får inte vara beskuren med mer än 60 grader, säger reglerna för personbilsskörkort. Som jämförelse: Att förlora synen på ett öga beskär synfältet med 30 grader.
Hur mycket ett minskat sidoseende påverkar körförmågan är omtvistat. Kjell Ohlsson, professor i teknisk psykologi vid Linköpings universitet, menar att kraven är godtyckliga och drabbar personer som har full förmåga att köra säkert.
– Jag har gått igenom hundratals internationella rapporter, och merparten av dessa visar att det inte finns något samband mellan synfältets utbredning och körprestation.
Den vetenskapliga osäkerheten fick den amerikanska delstaten New Jersey att på 1990-talet slopa ett tidigare krav på viss synfältsstorlek för att ge körkortstillstånd. De flesta amerikanska delstater och övriga länder har dock någon form av krav på sidoseende.
Bilförare som fått sitt synfält beskuret kompenserar detta genom att flytta blicken oftare eller på annat sätt ändra sitt körbeteende, menar Kjell Ohlsson och andra som ifrågasätter synfältskravet. Det är inte ovanligt att personer som blivit av med sitt körkort av det här skälet överklagar beslutet i domstol.
Det nya skärpta anmälningskravet för läkare innebär att ”godtycket breder ut sig ännu mer”, menar Kjell Ohlsson.
– Självklart kommer betydligt fler att bli av med sina körkort. Förmodligen kommer trycket att vara ganska hårt på läkarna att följa de nya reglerna.
Många personer med diabetes får synfältet beskuret när de laserbehandlats för ögonbottenförändringar. Regelskärpningen ökar risken att fler diabetiker blir av med sina körkort.
– Ja, jag är orolig. Att bli av med körkortet påverkar hela livet, både arbetet och det sociala livet, säger Margareta Nilsson, ordförande i Diabetikerförbundet.
– Kunde man visa att det påverkar olycksfallsfrekvensen skulle jag inte säga något, men det kan man ju inte.
Hon framhåller att förbundet har medlemmar som kört prickfritt i decennier när en undersökning plötsligt visar att de länge haft ett nedsatt synfält.
– Det är ju märkligt att man kan köra prickfritt i 20 år och sedan bli av med körkortet. Märker man att man ser sämre ändrar man sitt beteende, säger Margareta Nilsson.
Transportstyrelsens chefsläkare Lars Englund försvarar kravet på visst sidoseende, även om han medger att frågan är omtvistad. Han tror att ifrågasättandet till stor del handlar om att de som har ett beskuret synfält inte märker det själva.
– Man upplever ofta inte synfältseffekter själv, utan hjärnan fyller på med spökbilder av vad man nyss sett. Det gör att det inte upplevs som ett handikapp, och många personer är inte införstådda med vad det här innebär. Det gör att det kan vara svårt att acceptera, säger Lars Englund.
– Men tänk på hur handikappad man kan känna sig i trafiken bara av att ha en jacka med huva, och det är ändå inte många grader som försvinner där.
Transportstyrelsen har fört diskussioner om saken med Diabetesförbundet och även med Glaukomförbundet. Glaukom, eller grön starr, är en sjukdom som drabbar synnerven och också påverkar synfältet.
Räcker det inte för personer med sämre synfält att flytta blicken med täta mellanrum?
– I dag har vi inget riktigt bra mått. Det gjordes ett simulatortest i Norge, där de flesta med synfältsfel inte kunde kompensera genom att flytta blicken. Men en och annan kunde göra det, främst de som haft det sedan födseln, säger Lars Englund.
Det alla är överens om är att metoderna för att undersöka körförmågan borde förbättras. Det man vill ha är en simulator för att testa synfält i verklighetsliknande miljö. En sådan utvecklas i samarbete mellan Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut. Men det dröjer flera år innan den kan börja användas.
I dag ges läkartintyg för körkort inte sällan efter primitiva metoder, som att doktorn undersöker synfältet genom att stå vid sidan av patienten och vifta med handen.