Tidigare har det inte funnits några centrala rekommendationer för läkarna att luta sig mot, och sjukskrivningstiderna för en och samma diagnos har varierat kraftigt.
- Läkarna har gått på magkänsla och kanske många gånger på vad patienten själv tycker, säger försäkringsdirektör Stig Orustfjord.
Från och med den 1 mars ska alla utgå från de tidsramar för olika diagnoser och åldrar som Socialstyrelsen har tagit fram. Läkarna ska fortfarande göra en individuell bedömning i varje enskilt fall, men om sjukskrivningstiden är längre än den rekommenderade ska detta motiveras.
Britt Arrelöv, sakkunnig i försäkringsmedicin på Stockholms läns landsting, är just nu ute i verksamheten och informerar om ändringarna.
- Läkarkåren har bett om att få stöd och är i grunden positivt inställd till rekommendationerna, men det finns en oro för hur de ska fungera i verkligheten, säger hon.
Specialister inom olika områden menar att systemet med fixa tidsramar är alltför fyrkantigt och att motiveringen i de enskilda fallen kan bli mycket tidsödande.
På flera håll ute i vårdverksamheterna har man inte lyckats uppdatera datorprogrammen och många läkare kommer, enligt Arrelöv, inte att ha tillgång till de nya intygen den 1 mars. Även informationsinsatserna ligger efter.
Sten Larsson, som är familjeläkare på Matteus kvartersakut i centrala Stockholm, är kallad till utbildning om de nya intygen i april. Då ska han redan ha använt dem i en månad. Men han är inte orolig.
- Jag tror inte att det kommer att bli så stor skillnad, säger han. Vi har alltid tillämpat en strikt sjukskrivningspolicy.
Försäkringskassan räknar med att de nya intygen kommer att lämna mindre utrymme för oklarheter och minska kassapersonalens behov av tolkningshjälp från de så kallade försäkringsläkarna.
Försäkringsläkarna har granskat behandlande läkares intyg för att bedöma om de styrker att patienten i fråga är oförmögen att arbeta och ska ha rätt till sjukpenning.
Detta har lett till att exempelvis ett sjukskrivningsintyg från en specialist i psykiatri kan ha överprövats av en försäkringsläkare som är ortoped, och kritiken mot systemet har varit hård. Nu byter Försäkringskassan strategi. Försäkringsläkarna döps om till "försäkringsmedicinska rådgivare". I stället för att i huvudsak granska intygen i efterhand ska de fokusera på att utbilda och informera i förväg.
- Vi måste öka samsynen mellan de praktiserande läkarna och oss, säger Orustfjord.
Vad detta egentligen innebär ställer sig Britt Arrelöv undrande inför.
- De här läkarna ska vara rådgivare åt sjukvården, men de arbetar inte utifrån sjukvårdens perspektiv, säger hon. De är anställda av kassan och arbetar utifrån dess perspektiv.
Helt försvinner heller inte efterhandsgranskningen.
- Vi kommer även i fortsättningen att titta på de ärenden som ser konstiga ut, säger Orustfjord.
Det förändrade arbetssättet kommer att innebära att en del av dagens 400 försäkringsläkare (tillsammans motsvarar deras arbetstid 170 heltidstjänster) får sluta.
Försäkringsläkare Gert Linenger är ändå positiv.
- Nu läggs tyngdpunkten på vårt externa jobb. Med Socialstyrelsens rekommendationer blir det här ett steg framåt, säger han.
Vad kommer ändringarna då att innebära för patienterna? Enligt Orustfjord är svaret kortare sjukskrivningstider.