Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Skatteverket jagar skattesmitare via mobilnätet

Mobilföretagens lagrade information om samtal och internettrafik är högintressant för Skatteverket.

Dokument som DN tagit del av visar hur upp till sex års loggade samtal begärs ut för att hitta skattesmitare. Men operatörer vägrar ofta lyda. Det har fått Skatteverket att både gå till domstol och hota med vite.

Lagen som tvingar mobilopera­törer att spara trafikdata skulle ­hjälpa polisen att utreda grov brottslighet och förebygga terrorism.­ Bombdåden i Madrid 2004 drev på införandet av sådana lagar i Europa.

Men data från operatörer har också blivit ett verktyg i jakten på personer som misstänks undan­hålla skatt. Då är det Skatteverket, inte polisen, som kräver att få ut data från operatörerna.

Syftet är ofta att avgöra huruvida en person har befunnit sig i Sverige genom att analysera var och hur en mobiltelefon har använts. Det kan vara avgörande för om den utpekade ska betala svensk skatt eller om personen ska anses vara bosatt i utlandet.

Se grafiken över hur Skatteverket jagar fuskare.

DN har tagit del av flera kravbrev som alla har skickats till operatörer de senaste månaderna. Där framgår att det rör sig om stora mängder data. Skatteverket begär ut personuppgifter bakom teleabonnemang, kompletta samtalslistor och kopior av fakturor.

Samtalslistorna som begärs ut sträcker sig långt bak i tiden, upp till sex år enligt de handlingar som DN har tillgång till.

– Om kunden ska ha befunnit sig utomlands vill Skatteverket se när de har ringt samtal därifrån. Det handlar gissningsvis om man ska anses skatteskyldig i Sverige eller inte, säger Stefan Backman, chefsjurist på Tele2.

I minst ett fall skriver Skatteverket­ uttryckligen att operatören ska ­lämna ut även hemliga nummer.

– Det här är jättekänsliga uppgifter. För att informationen de begär ut ska lämnas till polisen krävs två års fängelse på straffskalan, säger Stefan Backman.

Han har reagerat på typen av fall som utredningen tycks handla om.

– Det förekommer säkert fall där det rör sig om skattebrott. Men det stora flertalet, vad vi förstår, rör sig om vanliga taxeringsärenden.

Tidigare i veckan skrev Tele2 på DN Debatt att myndigheters frågor om sökningar i deras register har skjutit i höjden, från 1 500 sökningar­ till 10 000 i månaden. ­Senare bekräftade övriga operatörer att de också såg en ökning, om än inte så drastisk som Tele2:s. Polisen och Säpo står för den största delen, omkring 90 procent. Resten utgörs av Skatteverket till­sammans med Tullverket.

Enligt Stefan Backman nekar Tele2 ofta till Skatteverkets krav. Det har lett till att både Tele2 och andra operatörer har mött Skatte­verket i rätten för att avgöra vad som ska lämnas ut.

Ett sådant rättsfall avgjordes mellan Teliasonera och Skatteverket i fjol. Där argumenterar Teliasonera för att inte ens polisen skulle ha rätt att få ut samtalslistor utan ett beslut i domstol. Förvaltningsrätten slog fast en mellanväg: Listorna skulle lämnas ut, men numren som samtalen går till skulle maskeras. Föregående år tvingades Tele2 lämna ut uppgifter i ett liknande mål, trots att operatören hävdade att upp­gifterna omfattades av tystnads­plikt.

Dessutom har Skatteverket hotat operatörer med vite om de inte går deras krav till mötes. I december inkom ett vitesföreläggande på 100 000 kronor efter att Tele2 vägrat att berätta vilka samtal som ringts och vilka sms som skickats från ett mobilnummer.

Lars Osihn, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, säger att information bara begärs ut för specifika utredningar och skriver inte under på att det sker ofta.

– Däremot kan det vara ganska många uppgifter vi begär ut i ett enskilt fall, säger han.

Det finns ingen statistik över hur ofta Skatteverket kräver ut trafikuppgifter. Inte heller några regler kring hur allvarligt ett skatteärende måste vara för att det ska bli aktuellt, till skillnad från när polisen begär ut uppgifter.

– Det går inte att säga vad som är tillräckligt stort. Man måste avgöra det från fall till fall, säger Lars Osihn.

Har du förståelse för att det finns kritik?

– I högsta grad. Mycket av det vi utreder innebär ett visst intrång i den personliga integriteten. Det går inte att undvika. Sedan får man vid varje enskilt fall väga om man upplever att det är ett större intrång i integriteten och väga det mot vad vi förväntar oss att uppnå.

Fakta. Olika lagar
  • Vad som krävs för att operatörers information ska lämna ut varierar med vilken myndighet som kräver den.
  • Polisen kan använda sig av trafikdata, alltså uppgifter om internet- och telefonianvändning, vid utredningar om brott som kan ge minst två års fängelse. Men Skatteverkets krav görs med skattelagstiftning i ryggen, vilket betyder att samma begränsning inte existerar.
  • Vad som måste lämnas ut är opera­törer och myndigheten oeniga om. Uppgifter om vem som står bakom ett konto släpps i regel utan invändning, medan operatörer ofta bestrider krav på att ge Skatteverket samtalslistor.
Fakta. Så jagar Skatteverket skattesmitare
  1. Skatteverket utreder en misstänkt skattesmitare. Personen tros ljuga om att vara bosatt utomlands för att slippa beskattning.
  2. Skatteverket identifierar ett mobilnummer som den misstänkte tros använda. Genom att ta reda på var abonnemanget har använts ska man avslöja var den utpekade har befunnit sig.
  3. Skatteverket kräver ut information från operatören. Det inbegriper ofta samtalslistor, ibland från flera år tillbaka. I vissa fall begärs även information om varifrån ett internetabonnemang har använts.
  4. Det Skatteverket efterfrågar måste enligt lag sparas av operatörer i sex månader.
  5. Om operatören lämnar ut informationen kan den användas när Skatteverket driver in skatt från den misstänkte.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.