Skeppsmasken tar sig allt längre in i Östersjön. På kort tid kan den helt förinta värdefulla vrak. Med hjälp av EU-pengar kartlägger svenska forskare vilka vrak som hotas.
Hittills har över 100 nya vrak i södra Östersjön angripits av skeppsmask, enligt forskarna. Förklaringen, tror de, är att vattentemperaturen stiger i takt med ett varmare klimat. Det är avsaknaden av skeppsmask i kombination med en syrefri miljö som gör Östersjön till ett eldorado för marinarkeologer. Här finns hundratusentals vrak bevarade.
– Risken är stor att skeppsmasken breder ut sig ännu mer med de temperaturförändringar vi väntar oss kommande sekel, säger Christin Appelqvist, forskare på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
I Sverige har forskarna hittat skeppsmask runt Skånes kust fram till Ystad. Ett liknande mönster finns även i Danmark och Tyskland.
– Vid Rügen har skeppsmask angripit vrak som legat oskadda sedan trettonhundratalet, och nu ser vi angrepp också i Sverige, säger Christin Appelqvist.
Längs den svenska västkusten är skeppsmasken ett känt problem. Den går hårt åt bryggor och andra hamnkonstruktioner av trä. Några gamla vrak finns över huvud taget inte bevarade. Dem tar skeppsmasken snabbt kål på.
Skeppsmasken lever i saltvatten, men med varmare vatten får den lättare att klara sig i Östersjöns brackvatten, tror forskarna.
– Vraken i Östersjön är bäst bevarade i hela världen. Det här forskningsprojektet sätter fingret på att Östersjöns sårbarhet också handlar om vårt kulturarv, säger marinarkeolog Andreas Olsson på Sjöhistoriska museet.
På Östersjöns botten finns vrak som speglar hela den nordeuropeiska historien från vikingatiden och framåt. Forskarna ska även utvärdera metoder för att skydda vraken för nya maskangrepp, som att täcka dem med väv eller bottensediment.