Många skilda föräldrar tror att skilsmässan satt eviga ärr i barnens själ. I en ny svensk långtidsstudie har vuxna skilsmässobarn djupintervjuats. Resultatet går på tvärs mot den negativa bilden.
I dag bor cirka 500.000 barn i åldrarna 0–17 år hos en av föräldrarna. En vanlig uppfattning är att skilsmässan sätter spår hos barnen, och för de flesta betyder familjekrisen ett uppbrott med oro och nya vanor. Men den nya studien visar att skilsmässobarnen klarar sig lika bra som andra.
– Många vill veta hur barnen drabbas, det har jag mött i mitt jobb som lärare, i min roll som forskare och privat, säger Teresia Ängarne-Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet.
En delstudie gjordes med personer vars föräldrar skildes för 15 år sedan. Ytterligare en uppföljning gjordes med unga vuxna 20 år efter att föräldrarna skilde sig. Myten om de sargade skilsmässobarnen faller.
– Den första enkäten i studien visar att det inte finns några skillnader i mental hälsa jämfört med unga vuxna som har föräldrar som inte skilt sig, säger Teresia Ängarne-Lindberg.
En grupp sticker dock ut, det är yngre kvinnor mellan 22 och 27 år.
– De mår betydligt sämre än övriga i studien, säger Teresia Ängarne-Lindberg.
Varför just unga kvinnor sticker ut i studien är inte helt klart, men tidigare forskning visar på en större sårbarhet för flickor än pojkar. De riskerar i högre grad än pojkar att bli deprimerade när de ställs inför svåra livshändelser av mellanmänsklig karaktär.
Skilsmässobarnen har också fått svara på frågor om egna separationer.
– De bryter upp oftare från egna förhållanden än andra, men övervägande delen svarade att de är hoppfulla och tror att det är möjligt att hålla ihop hela livet, säger Teresia Ängarne-Lindberg.
Av 239 personer hade 48 av skilsmässobarnen haft kontakt med barnpsykiatrin. Endast fem av personerna till icke skilda föräldrar hade fått hjälp av barnpsykiatrin.
Att skilsmässobarn är överrepresenterade hos barn- och ungdomspsykiatrin är känt sedan tidigare. Men långtidsstudien visar att skilsmässobarnen inte utmärker sig som unga vuxna.
– Det finns ingen skillnad mellan grupperna när de är vuxna, bara en person nämner ordet skilsmässa i journalen från barn- och ungdomspsykiatrin, säger Teresia Ängarne-Lindberg.
Har något överraskat dig?
– Nej, jag tror inte det, men jag vet att det finns många föräldrar som hanterar skilsmässan väldigt bra. Just i uppbrottet är det svårt, men man ska komma ihåg att själva skilsmässan inte avgör hur barnet klarar sig. Det är omständigheterna före och efter som är avgörande, säger Teresia Ängarne-Lindberg och tillägger:
– Det fanns också personer i jämförelsegruppen som önskade att föräldrarna skilt sig.