Sveriges olösta mord

"SKL är en riktig bromskloss"

Publicerad 2008-05-27 11:03

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

På snart fem år har bara en person fällts för mord tack vare cold case-gruppens arbete. De har dock själva en del att säga om hur övrigt utredningsarbete sköts.

Det är ganska tydligt vad som stör cold case-gruppen mest i dess arbete: Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Det är inte ovanligt att de får vänta mycket länge på provresultat. I fallet med mordet på 16-årige Anders Gustafsson vid Fryshuset nyårsnatten 1994/1995 har det gått över ett år sedan de skickade in bland mycket annat offrets kläder och material från mordvapnet.

- Där tycker jag att vi helt enkelt har en riktig bromskloss. Vi tycker att de borde ha flera filer in: en för akuta ärenden, en för mindre akuta ärenden och en cold case-fil. Även om det är ett mord som har stötts och blötts i många år vill man ha resultaten snabbt, för utredningstempots skull. Vi har påtalat detta, men SKL prioriterar fall där exempelvis någon sitter häktad, säger cold case-gruppens chef Eiler Augustsson som efterlyser större resurser till myndigheten.

Ett annat problem är att under 1980-talet var det få som kunde förutse dna-spårens betydelse. Därför saknar de flesta gamla utredningar den sortens bevis. Brottsplatsfynd kan helt enkelt ha kastats eller förstörts. I ett äldre fall slängde till och med polis eller sjukhuspersonal offrets kläder för att offret var hiv-positiv.

Den täta kontakten med Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp beskriver de som mycket god. Lokala polisdistrikts brottsplatsundersökningar och kartläggningar tycker gruppen också sköts bra. Polisens stora brist är dörrknackningar, menar de.

- Det är ett generellt problem. Man kan behöva knacka dörr på fler platser än på brotts- och fyndplats - exempelvis i en misstänkts trappuppgång eller i huset till ett flyktfordons parkering - men det brister det på. Polisen måste bli bättre på att ta de uppgifterna på allvar. Ofta skickas de minst erfarna poliserna ut för att knacka dörr, fast det borde vara tvärtom, säger Eiler Augustsson.

Han påpekar i samma anda att det är nödvändigt att rutinmässigt höra också brevbärare och busschaufförer, men att det inte heller tas på tillräckligt stort allvar. Ytterligare kritik riktar Eiler Augustsson mot de egna ledens omdaning på senare år

- Det är ju känt att polisen har genomfört en massa omorganiseringar och omflyttningar, så att man i princip fått börja om med att läsa in sig på fall. Det är väldigt viktigt att man ges kontinuitet att få jobba igenom ett ärende tills det är fullständigt bearbetat. Tappar man tempo tar det ofta tid att komma igång igen, säger Eiler Augustsson.

Ett sätt för cold case-utredarna att få lite mer lugn och ro vore att slopa preskriptionstiden 25 år för mord. Det var också vad Eiler Augustsson och hans kolleger föreslog när justitedepartementets utredningsgrupp i frågan intervjuade dem.

- Grundprincipen, som vi menar, är att mördare inte ska känna sig säkra. Men om någon döms efter femtio år kanske man tänka sig ett lägre straffvärde.

I några fall är poliserna på det klara med vem som har begått morden - de är polisiärt uppklarade - men man har inte lyckats bevisa skulden. Så var det exempelvis med Skånegruppens åtal i ärendet med den mördade 18-åriga kvinnan i Höganäs den 2 december 1998, där två misstänkta skyllde på varandra. Det kan också vara så att polisens bevisning mot någon misstänkt inte lyckas övertyga rätten tillräckligt för åtal. På Stockholmspolisens lista finns ett tjugotal sådana ärenden.

- Att ett åtal ogillas behöver inte betyda att den misstänkte är oskyldig. Det handlar bara om att man inte har kunnat ställa det bortom rimligt tvivel att han begått gärningen. Att han därför ska betraktas som oskyldig är en annan sak, säger Eiler Augustsson.

Under gruppens snart fem år har man bara lyckats bearbeta drygt tjugo ärenden på djupet. Ännu hårdare siffra som kvitto på deras resultat är att man bara lyckats få en enda person fälld för ett tidigare olöst mord i Stockholm (läs mer på DN.se senare i veckan). Ett inte särskilt imponerande resultat kan tyckas, och gruppen håller med, men med vissa reservationer.

- Ska vi prata resultat, i bemärkelsen lagakraftvunnen dom, stämmer det att vi bara har ett enda där någon fällts för mord. Men att verkligen jobba något i botten är också ett resultat, säger Eiler Augustsson.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Foto: Scanpix Könsneutrala EQ-dockor på förskolan Egalia i Stockholm.

På Egalia är barnen personer – inte kön

”Ordet ”hen” ger barnen frihet”. Var tredje förskola missar i jämställd- hetsmålen trots att forskning visar hur könet avgör vilket bemötande barn får.

Är det viktigt med jämställdhetstänk i förskolan?

Foto: Anders Hansson

De gjorde samma brott – en friades

Slumpen avgör om du straffas. Konsekvenserna för att köra för fort har blivit rena lotteriet. Tusentals kan straffas felaktigt.

Foto: Thomas Karlsson

Von Brömssen kan få DN-pris

Tomas von Brömssen nomineras till DN:s kulturpris för sin roll i pjäsen ”Påklädaren”. ”Man får en stämpel i röven. Godkänd.”

Foto: Alamy Vinnare och förlorare i bemanningsbranschen.

Uthyrd på jobbet - så funkar det

Tjäna extra bra om du är chef eller specialist. Receptionister och lagerarbetare får räkna med sämre villkor. Bemanningsbranschen.

Lagerarbetaren var alltid orolig. Anna Gustafson sa upp sig till slut.

Jobbar deltid och tjänar mer. Henrik Folkesson är hyrchef.

Vårdtagare låg död i veckor

Dödsorsaken okänd. Hemvårdare i Lunds kommun har missat att en person som de skulle vårda legat död i badrummet.