Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt

Skogslek gör barn jämlika

Bokmärk artikel
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vanliga lekplatser på förskolor kan förstärka könsrollerna, enligt forskare. Klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar - den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn. Att i stället leka i skogen kan bidra till jämställdhet, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Vanliga lekplatser på förskolor kan förstärka könsrollerna, enligt forskare. Klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar - den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn. Att i stället leka i skogen kan bidra till jämställdhet, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Åtskilliga forskningsrapporter visar att små flickor och pojkar ofta ges helt olika erbjudanden i lek och bemöts med olika förväntningar och krav. Förskolepersonalens egna föreställningar om kön påverkar i hög grad. Barnen lär sig tidigt att smälta in i sitt kön utifrån olika "förebilder" som de möter i samhället och hemmet.

De agerar tidigt "könspoliser" gentemot sina kompisar om de vuxna inte går in.

Annons:

Eva Ärlemalm-Hagsér, adjunkt på Mälardalens högskola och doktorand, har undersökt hur lekmiljöer utomhus förstärker könsroller. Hon menar att förskolegårdens utformning och utrustning ger barnen tydliga signaler om vilken lek som är tillåten och möjlig. En mindre förutsägbar miljö, i exempelvis skogen, skapar lekar där alla kan delta.

- Barns egna berättelser och observationer av lek, i exempelvis skogen, kan hjälpa oss forskare och pedagoger att förstå vilken roll miljöerna spelar i barnens lek. Hur vissa lekar eller redskap, som bandyklubbor eller cyklar, snabbt blir könskodade av barnen och därmed försvårar gränsöverskridande lek, säger hon.

På Fastebols förskola i Järfälla är personalen medveten om strukturerna som "skapar" kön/genus hos barn och vuxna. Och att de som pedagoger, enligt läroplanen, har i uppdrag att ge varje barn "rätten till både utveckling och lärande oberoende av kön".

Pedagogerna utmanar hela tiden barnen i lekarna och uppmuntrar mod, empati och hjälpsamhet utifrån varje barns behov. Anna Löfgren som släpar en lång gren beröms för sin styrka och Liam Bagge för att han hjälper till när grenklykan fastnar.

Barnen samlas först på stockar i skogen precis utanför förskolans grind. Det är veckans skogsdag. Simon Granfeldt är den som i dag får välja en aktivitet - nästa vecka väljer ett annat barn.

- Jag vill leta efter sex stora kottar, säger treåriga Simon till sina 16 jämnåriga kompisar. Och sedan börjar kottjakten.

Efter kottjakten leker barnen i olika konstellationer, pojkar och flickor om vartannat. En del kånkar långa grenar. Andra "grillar korv" i stubbar där löven får bli senap och ketchup. När det blir för våldsamt sätter barnen upp händerna som stopptecken för att markera att det inte är okej. Och det respekteras.

Pedagogerna Lotta Edvinger Axling och Sussi Bodin Edvardsson är noga med att alla barn ska få synas och ta plats, och känna hur det är att få bestämma även om de är blyga.

Genusarbetet handlar om att skapa trygga individer och lika möjligheter för alla barn - inte ta bort något från barnen, påpekar Lotta Edvinger Axling.

- Vi har arbetat med genus i fem år och har kommit en bit på väg som pedagoger men det är svårt. Genus lärs in från det vi föds och sitter sedan rotat i ryggraden, säger hon.

De är båda två erfarna pedagoger och har arbetat tillsammans i 26 år. De är inte rädda för att hjälpa varandra och påpeka om de "trampar i genusklaveret" i sitt bemötande av barnen.

När Lukas Lexen Lindgren tvekar efter flickornas hopp från en sten så erbjuder Lotta Edvinger Axling sin hand och säger uppmuntrande:

- Snart behöver jag inte hålla i dig, då klarar du att hoppa själv.

Och nästa hopp klarar Lukas själv. Det gör honom så lycklig att han tumlar runt, runt i löven.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

wien
Foto:Patrick Domingo/AFP

”Nu är det nog med dödsfall, med lidande och med förföljelse.”  Läs mer. 3  0 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Flyktingar stormade tåg i Budapest. Mot Österrike och Tyskland. 34  9 tweets  25 rekommendationer  0 rekommendationer

 Inga misstankar om brott. Man försvann från rejvfest i Sotenäs i lördags.

vilnius
Vilnius den 13 januari 1991. Foto:Alexander Zemlianichenko/AP

 13 döda och 1.000 skadade. Sovjetisk trupp slog till mot demonstration.

Annons:

 Förslag från partistyrelsen. ”Falsk alliansfrihet kan bli säkerhetsrisk.” 46  35 tweets  11 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: