Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Skola och bostadsort påverkar ditt betyg

Var eleverna bor och vilken skola de går i spelar allt större roll för vilka betyg de får. Att skillnaderna ökar mellan skolorna är en långsiktig trend men efter 2008 har utvecklingen accelererat enligt nya siffror som DN tagit del av.

En portalparagraf för det svenska utbildningsväsendet är att alla elever ska få samma chanser och lika god utbildning oavsett skola eller bostadsort. Det kallas att skolorna ska vara likvärdiga.

Detta löfte till svenska skolbarn skorrar alltmer falskt. Den internationella jämförelsen Pisa pekade i höstas på bristande likvärdighet när det gäller elevernas resultat i läsförståelse och naturvetenskap. Därefter har statsvetaren Leif Lewin i en statlig utredning lyft fram hur likvärdigheten försämrats sedan kommunerna i början av 1990-talet tog över ansvaret för skolan.

På senare år har likvärdigheten också urholkats markant när det gäller betygen. Tidigare forskning har visat växande skillnader sedan början av 1990-talet. Nu har Kajsa Hansen Yang, docent vid institutionen för pedagogik på Göteborgs universitet, räknat fram siffrorna även för 2008–2011 på uppdrag av Lärarnas riksförbund. De visar att vilken skola en elev går på och i vilken kommun eleven bor har fått ännu större betydelse för elevernas avgångsbetygbetyg i årskurs 9 (se grafik).

Betydelsen av vilken skola eleven går på har ökat med cirka 30 procent sedan 2008. 1993 kunde drygt 3 procent av betygsskillnaderna förklaras av bristande likvärdighet mellan skolorna. 2008 var den siffran cirka 8,7 för att 2011 ha stigit till 11,3 procent.

Bostadsortens betydelse har mellan 2008 och 2011 ökat med 41 procent. 2008 kunde 2,7 procent av betygsskillnaderna förklaras med olikheter mellan kommunerna. 2011 var siffran 3,8 procent.

Förändringen är så stor att Kajsa Hansen Yang först trodde att det fanns något fel i dataunderlaget men kontroller visade att så inte var fallet. Enligt henne bekräftar detta att verkligheten inte överensstämmer med den värdegrund om likvärdighet som gäller för svensk skola.

– Barn med olika bakgrund får olika möjligheter. Det påverkar deras chanser i livet, säger Hansen Yang.

Utifrån hennes studie går det inte att fastslå definitivt vad orsaken är till de växande skillnaderna.

– Antagligen rör det sig om en kombination av olika faktorer, säger Hansen Yang och pekar ut följande som troliga.

Sämre förberedelser för nyanlända elever. Andelen elever med migrationsbakgrund har ökat och de får numera mindre förberedelse innan de börjar i den vanliga skolan.

Det fria skolvalet. Allt fler familjer med hög utbildning och god ekonomi utnyttjar möjligheten att fritt välja vilken skola barnen ska gå på.

Boendesegregation. Bostadsområden har blivit allt mer olika när det gäller social bakgrund och migration.

Kommunaliseringen. När öronmärkta pengar tagits bort har skillnaderna ökat mellan hur mycket resurser olika skolor får.

Betygsinflation. Den hårdare konkurrensen mellan skolor i storstäderna kan vara en förklaring till att betygen är högre där.

De här senaste beräkningarna gäller alltså betygen, men Kajsa Hansen Yang påpekar att annan forskning har påvisat hur social bakgrund även påverkar skillnader mellan skolor när det gäller kunskapsresultat.