Sverige

Skolan sviker elever som halkar efter

Foto: Stefan Rothmaier

Den svenska grundskolan misslyckas med att fånga upp tidiga larmsignaler om elever som inte klarar skolan.

För 2.799 elever – motsvarande 100 klasser – som gick ut årskurs nio med ­underkänt i matematik förra året fanns det starka indikationer på problem redan i femman.

Bristande specialundervisning, dåliga åtgärdsplaner och hjälp först när det är för sent. DN:s granskning kan för första gången visa skolans svek mot de svagaste eleverna.

Elever som halkar efter i skolan har rätt till särskilt stöd. Det kan till exempel handla om speciallärare, extra läxstöd eller undervisning i mindre grupper.

Åtgärderna ska sättas in så snart skolan upptäcker att en elev behöver hjälp för att nå sina kunskapsmål. Syftet är att rädda eleverna ifrån att bli underkända i sina skolämnen.

DN:s granskning visar att det finns stora brister i hur den svenska grundskolan använder sig av olika stödinsatser. En stor del av de elever som halkar efter i mellanstadiet får hjälp först när de är på väg att gå ut högstadiet.

DN har låtit Statistiska centralbyrån, SCB, göra en specialkörning. Med hjälp av siffrorna kan vi ta reda på hur det gick för de elever som fick mycket dåliga resultat på de nationella proven i årskurs fem år 2009.

De nationella proven är en av de främsta indikatorerna på hur det står till med en elevs kunskaper i olika ämnen.

Datakörningen visar att de flesta elever som misslyckades i årskurs fem gick ut med godkända betyg i årskurs nio.

Men 2.799 elever lyckades aldrig komma i kapp sina klasskamrater. Trots att skolorna hade fyra år på sig att rädda dessa elevers skolgång misslyckades de med att få eleverna godkända i årskurs nio.

Förra året gick totalt 6.675 elever ut högstadiet med underkänt (betyg F) i matematik. I 42 procent av fallen kände skolan alltså till elevernas ­svårigheter redan efter de nationella proven i årskurs fem.

Resultatet blir ännu tydligare om vi tar bort de elever som inte skrev de nationella proven i femman, exempelvis för att de invandrade till Sverige efteråt. Då är det 2.799 av 5.263 elever – alltså över hälften – som inte klarade de nationella proven i matematik i femman.

Statistiken ser ungefär likadan ut för ämnena svenska och engelska.

– Det är allvarligt. Går man i femman och inte klarar av hälften av delproven i de nationella proven har man väldigt mycket att hämta igen. Då måste skolan sätta in insatser och inte vänta på att eleven misslyckas, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

Vad innebär det om de inte får rätt stöd?

– Många av dem riskerar att inte komma in på gymnasiet. För dem finns det en mycket kraftig överrisk att hamna i arbetslöshet och lida av fysisk och psykisk ohälsa i framtiden.

En försvinnande liten del av de elever som misslyckades på de nationella proven i årskurs fem – 0,8 procent – fick högsta betyget A fyra år senare.

Det kan jämföras med de elever som lyckades bra på de nationella proven i årskurs fem. Där är det 12 procent som får betyget A fyra år senare.

DN har granskat vad skolorna har gjort för eleverna genom stickprov i fyra kommuner – Göteborg, Nordanstig, Leksand och Växjö. Vi har kartlagt de elever som både fick underkänt i matematik i de nationella proven i årskurs fem och underkänt i sina matematikbetyg i årskurs nio. Enbart kommunala grundskolor har ingått i granskningen eftersom friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen.

Slutsatsen är att skolorna i princip i samtliga fall upprättar åtgärdsprogram för eleverna, men att stödinsatserna i ungefär hälften av fallen sätts in för sent. Det visar en djupdykning i 62 elevers åtgärdsprogram – de dokument som skolorna upprättar och som beskriver elevernas situation och eventuella stödinsatser.

Ett exempel är Erik från Göteborg. Han fick underkänt på tre av fyra delar i de nationella proven i matematik i årskurs fem. Först i årskurs åtta erbjöd skolan honom anpassat undervisningsmaterial och extrahjälp på en av veckans mattelektioner. Året därpå gick han ut grundskolan med underkänt i bland annat matematik, svenska och engelska. I tidigare årskurser sköt skolan helt ansvaret för problemen till Erik själv och till föräldrarna.

Erik är inte ensam. Det är ett vanligt problem att stödinsatser sätts in för sent. Enligt statistik från Skolverket fick cirka 3,0 procent av eleverna i årskurs nio förra året särskilt stöd i egen undervisningsgrupp. Det kan jämföras med cirka 1,4 procent i årskurs fem.

– Det finns tecken på att den svenska skolan använder åtgärder som brandkårsutryckningar först när man tror att eleverna inte ­kommer att klara nian, säger Anna Sjögren, forskare på IFAU, Institutet för ­arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

DN:s genomgång visar att skolorna i mycket sällsynta fall hjälper till med specialundervisning i lägre årskurser. Merparten har fått hård kritik av Skolinspektionen och även anmälningar mot sig angående särskilt stöd.

DN:s granskning visar också att det finns stora brister med hur insatser dokumenteras, särskilt i samband med att elever byter från en mellanstadieskola till en högstadieskola.

Det är vanligt med hög personalomsättning bland rektorer, vilket gör det svårt med ansvarsutkrävande. Sju av tio skolor som Skolinspektionen granskade på sina tillsyns­besök förra året fick kritik angående särskilt stöd. Det är den i särklass vanligaste bristen som myndig­heten hittar. Flera studier visar att särskilt stöd har stor betydelse. I Finland, som presterar bättre än Sverige i internationella skolundersökningar, används särskilt stöd i betydligt större omfattning.

Fotnot: Elevernas namn är fingerade.
Fakta.

Vid misstanke om att en elev har svårigheter i skolarbetet ska rektorn se till att behov av särskilt stöd utreds. Behöver en elev stöd ska skolan ge detta och ett åtgärds­program ska skrivas.

I åtgärdsprogrammet ska det stå vilket stöd eleven behöver och hur skolan ska utforma och genomföra det. Det ska också stå vem eller vilka som är ansvariga för stödet och hur skolan tänker följa upp att stödet fungerar. Elever och vårdnads­havare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Källa: Skolverket