Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Skolan sviker pojkarna”

Lärarna gör för lite för att stärka pojkarnas betyg, och fler insatser krävs för att locka män till kvinnodominerade yrken. Det säger regeringens utredare Svend Dahl som i dag, torsdag, lämnar över sin utredning till jämställdhetsministern.

Regeringens utredning ”Män och jämställdhet” har haft till uppdrag att kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet. När den i dag överlämnas till jämställdhetsminister Maria Arnholm lägger utredaren Svend Dahl stort fokus på utbildningsfrågan.

Trots en kraftig förbättring förra året ligger pojkar långt efter flickor i betyg. Pojkarna tappade dessutom mest i alla ämnen i den internationella Pisaundersökningen.

– Det är en väldigt stor utmaning som hela skolsystemet står inför. Det är uppenbart att många skolor skulle kunna göra väldigt mycket mer, säger Svend Dahl.
Trots att pojkars dåliga resultat har varit ett välkänt faktum i årtionden har skolorna inte gjort tillräckligt, slår Svend Dahl fast.

Enligt honom är resultatet i utredningen i stället ett tecken på att skolor och lärare i viss mån helt har gett upp att försöka få pojkar att nå flickors resultat.

– Bilden av att pojkar är omogna förföljer dem genom hela skolsystemet. Lyssnar man på lärare låter det som att det inte finns möjlighet eller intresse att kompensera för det. I stället för att ge pojkar det stöd som de behöver så kommer de undan med en massa saker för att läraren tänker ”äsch, så är väl pojkar”.

Många skulle säga att tjejerna är de som förlorar på att killarna tar plats.

– Ja, men om pojkar får all uppmärksamhet så borde deras resultat stärkas. Kanske är det så att de får fel typ av uppmärksamhet, vilket leder till att de drar ner prestationerna för både pojkar och flickor.

I utredningen lyfter han fram två exempel på hur skolor kan arbeta för att förbättra pojkars resultat: Frejaskolan i Gnesta, och Ronnaskolan i Södertälje. DN har tidigare rapporterat om både skolorna. På Frejaskolan har personalen fått utbildning i normkritik. I Södertälje har Ronnaskolan skjutit till ökade resurser, och har nu två lärare i varje klass.

– Det är självklart att lösningen ligger i hur man utformar undervisningen. På många skolor känner man att det saknas antingen kunskap eller resurser, men de här exemplen visar att det finns flera olika lösningar.

Svend Dahl anser att många män riskerar att hamna på efterkälken även om deras skolresultat förbättras. Anledningen är att arbetsmarknaden går från många jobb inom den mansdominerade industrin, till ett större behov inom traditionellt kvinnliga yrken.

– När industrijobben försvinner utomlands eller automatiseras bort så kräver det att män söker sig till andra delar av arbetsmarknaden. Det kommer krävas stora insatser på skolorna för att få det att fungera.

Fakta. Skolresultat

Flickorna som gick ut grundskolan förra året hade i snitt 223,3 poäng.

Pojkarna hade 202,4 poäng, efter en förbättring med 3 poäng jämfört med föregående år.

I den senaste Pisaundersökningen sjönk de svenska elevernas resultat kraftigt. Men resultaten för pojkar försämrades ännu mer än flickornas i alla tre ämnesområden.

Regeringens utredare föreslår:

Skolan ska arbeta normkritiskt och uppmärksamma antipluggkultur hos pojkar.

Det ska vara nolltolerans mot sexism, trakasserier och ”skojbråk”.

Det behövs satsningar på att få pojkar och män att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar.

Likvärdigheten måste bli bättre mellan skolor, för att förbättra alla elevers resultat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.