Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Skolkommissionen vill införa lottning och aktivt skolval

01:36. Under torsdagen presenterade Skolkommissionen sina förslag om hur skolan ska bli bättre. Förändringar i det fria skolvalet och en öppning mot ett förstatligande av skolan är några av förslagen.

Obligatoriskt skolval, lottning till populära skolor och mer statligt stöd till skolor med behov. Det är några av förslagen som Skolkommissionen lägger fram i dag.

Skolkommissionens slutbetänkande har höga förväntningar på sig, inte minst när det gäller förslag som kan minska skolsegregationen.

Kommunerna och skolorna måste arbeta hårdare med att få en allsidig social sammansättning av elever, anser kommissionen.

– Men det är oerhört varierande över landets kommuner, därför går det inte att införa generella regler för hur man ska komma till rätta med skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande.

Ett sätt att göra skolorna mer blandade vore att införa ett aktivt skolval till förskolan och grundskolan. Tanken är att inte enbart elever med välutbildade och välinformerade föräldrar aktivt ska välja skola.

• Läs även Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson på DN Debatt: Staten bör ge mer stöd till skolor med behov

Ett mer kontroversiellt förslag är att också öppna för lottning när antalet sökande är fler än antalet platser. Det skulle kunna användas i skolor där elevsammansättningen inte anses vara tillräckligt blandad. Kommissionen föreslår att man avskaffar kötid som urvalskriterier för friskolor i fall då det finns fler sökande elever än skolplatser.

– I just den situationen ska man kunna använda sig av lottning i stället, säger Gustafsson.

Lottning ska kunna vara en urvalsprincip både för kommunala skolor och friskolor. Det innebär att de urvalsprinciper som används i dag – närhetsprincipen, alltså att elever ska ha rätt att gå i en skola nära hemmet, syskonförtur och kötid – ibland ska kunna ersättas av lottning.

Skolkommissionen vill inte tvinga kommunerna att använda sig av lottning.

– Vi ser inte en möjlighet att använda tvång på kommunerna med hänvisning till det kommunala självstyret, säger Gustafsson.

På frågan vem som ska se till att kommunernas skolor har en mer allsidig social sammansättning uppger Gustafsson att han ser framför sig att det inrättas en tillsynsmyndighet.

Den växande ojämlikhet i svensk skola grundas till stor del i brister i regelverket kring finansiering av skolan. Ekonomiska kriser som slagit in över Sverige drabbat skolan särskilt hårt och att skillnaderna mellan skolor har ökat, anser utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Barn är väldigt dåliga krockkuddar i ekonomiska kriser. Kostnaderna för att skära i skolan blir etter större senare när elever lämnar skolan utan kunskaper man behöver för livet. Årtionden av skolpolitiska gräl, fokus på småfrågor och reformer som staplats på varandra har tillsammans skapat ett lapptäcke utan sömmar, säger utbildningsministern.

Han pekar ut det som en av orsakerna till fallande skolresultat, en ojämlik skola och till att lärare inte fått tillräckligt stöd.

– Det vi tar emot i dag är det mest genomgripande reformarbete för en stark svensk skola på decennier, säger Fridolin om Skolkommissionens betänkande.

• Läs även signerad ledare av Johannes Åman: Bara Stefan Löfven kan rädda Skolkommissionen

Jan-Eric Gustafsson pekar på vikten av en bättre lärarutbildning och uppger att det skett en successiv teoretisering av den och att det nu behövs resurser för "återföra praktiska aspekter" i lärarutbildningen.

Än viktigare är att utbildade lärare får fortbilda sig, enligt Gustafsson, som pekar på förslaget på ett professionsprogram som ska vara karriärlångt och innehålla tydliga steg för hur lärare ska kunna öka sin kompetens.

Ett annat av Skolkommissionens förslag för att få mer likvärdiga skolor är 6 miljarder kronor i statlig delfinansiering av undervisning och elevhälsa. De statliga pengarna ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund och ska till exempel kunna användas till att minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.

Skolkommissionen föreslår också två nya utredningar. Den ena ska utreda ett statligt sektorsbidrag för hela eller delar av skolan. Den andra utredningen ska handla om en regional organisering av gymnasieskolan, bland annat för att kommunerna bättra ska kunna samarbeta kring dimensionering och finansiering av gymnasieskolan.

Skolkommissionen tillsattes våren 2015, med bakgrund bland annat i OECD:s Pisa-rapport för 2012, som visade att svenska elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hade halkat efter rejält.

Nästa rapport, Pisa 2015, visade att dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden. Samtidigt fortsatte dock kunskapsklyftorna att öka.

Fakta. Kommissionens förslag

• Nationella målsättningar för bättre skolresultat, undervisningens kvalitet och likvärdigheten.

• Skolhuvudmän ska kunna nå tillräcklig kapacitet genom att staten bygger upp en stödjande och stärkande verksamhet med en skolmyndighet på regional nivå.

• Eftersom resursfördelningen i skolan inte är tillräckligt behovsstyrd föreslås en statlig delfinansiering till undervisning och elevhälsa.

• Bättre kompetensförsörjning av lärare genom fler behörighetsgivande och kompletterande utbildningar vid sidan av reguljära lärarutbildningar.

• Ett professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling.

• Tydligare läroplaner för att öka trygghet och studiero, respektfullt uppträdande och elevens eget ansvar för skolarbetet.

• Likvärdighet och minskad skolsegregation bland annat genom ett system med aktivt skolval till förskoleklass och grundskola, med stöd för vårdnadshavare och elever genom saklig och rättvisande information.

Källa: Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, på DN Debatt

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.