Mat för minst 200 miljoner kronor slängs varje år i skolköken. Men svinnet skulle minska kraftigt om eleverna förstod effekterna av det — och om de hade en chans att äta i lugn och ro, säger experterna.
Skolköken kasserar varje år mellan 10.000 och 20.000 ton fullt ätbar mat som antingen skrapats bort från tallrikar eller överbliven mat som går tillbaka till köket och slängs. Enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra är kostnaden bara för tallriksavskrapet 1,1 miljon kronor per skoldag. Med övrigt svinn kan den årliga kostnaden för skolorna bli mellan 200 och 600 miljoner kronor.
Det skulle vara fullt möjligt att halvera svinnet, och därmed kostnaden. Dessutom skulle miljöpåverkan vid råvaruproduktion och hantering minska med motsvarande 10.000—30.000 ton koldioxid per år.
Karin Lidén, kostchef i Kramfors kommun och ordförande i intresseföreningen Kost och näring, är inte förvånad över siffrorna. Hon räknar upp en rad orsaker till svinnet, bland annat dålig planering — köket får inte veta när hela klasser ska vara borta — och bristande kunskaper hos dem som mängdberäknar och beställer maten. Men också att eleverna inte fått lära sig att se lunchen i ett större sammanhang:
- Vi behöver prata mer med barnen om vilken klimatpåverkan livsmedelsproduktion har. Det tror jag ungdomar är intresserade av, säger hon.
I Naturvårdsverkets rapport tas ytterligare en aspekt upp: behovet av lugn och ro under lunchen.
- Svinnet beror på att vi vuxna sviker barnen vid måltiderna. Skolmatsalen är som ett ingenmansland. Lärarna vill inte vara där eftersom det är så stökigt och bullrigt, åtminstone på högstadiet och gymnasiet. Det är klart att det blir svinn om elever kommer till skolrestaurangen och miljön är outhärdlig eller om maten inte smakar någonting, säger dietisten Annika Unt Widell, projektledare i organisationen Skolmatens vänner.
En kartläggning gjord av Mjölkfrämjandet tyder på att sex av tio kostchefer i landets kommuner befarar besparingar nästa år.
- Har det varit tufft tidigare blir det ännu tuffare nu. Därför måste man jobba mer professionellt med skolmåltiderna, inte skära i kostnaderna hipp som happ. Det stora svinnet visar att man kan skära ned på den totala mängden mat, men satsa på bättre kvalitet, säger Annika Unt Widell.