Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Skolor använder omstridd metod för autistiska barn

Två gymnasiesärskolor i Göteborg använder en metod för att kommunicera med barn med grav autism som Socialstyrelsen, Autism- och Aspergerförbundet, forskare och psykologer världen över avråder och tar avstånd ifrån.

– Det är faktiskt inget annat än anden i glaset, säger logopeden Gunilla Thunberg.

Faciliterad kommunikation (FC) är en kontroversiell metod som ska hjälpa funktionshindrade utan tal att uttrycka sig. En hjälpare håller i personens hand eller armbåge så att han eller hon kan skriva på ett tangentbord.

Det amerikanska psykologförbundet APA och förbundet för experter på kommunikation ASHA avråder från metoden, liksom svenska Autism- och Aspergerförbundet. I januari publicerade Socialstyrelsen en genomgång av forskningsläget som visar att det saknas stöd för att metoden fungerar.

Trots det används faciliterad kommunikation för barn med autism vid två särgymnasier i Göteborg.

– Jag tycker att det är förfärligt och att det kan ses som ett kommunikativt övergrepp. Allt vi vet om metoden säger att den inte fungerar för självständig kommunikation. Det är inte barnens egen röst som blir hörd, utan den som håller i barnet, säger Gunilla Thunberg, som är forskare vid Sahlgrenska universitets­sjukhusets kommunikations- och dataresurscenter DART.

Flera vetenskapliga studier har gjorts där forskare har visat bilder för barn med autism och deras hjälpare. Då bilderna har varit olika har barnet alltid skrivit vad hjälparens bild föreställer, trots att de själva har sett något annat.

Gunilla Thunberg jämför med leken anden i glaset. När två personer håller i varandra och rör sig tillsammans kan det vara nästan omöjligt att veta vem som gör vad. Samtidigt betonar hon att de som använder FC är duktiga och kärleksfulla pedagoger som vill se kompetensen hos barnen och hjälpa dem.

– Men några av de här barnen har så omfattande funktionsnedsättning att de inte är på en språklig nivå. Det är väldigt märkligt att barn som knappt kan tolka bilder plötsligt kan producera text på korrekt svenska i långa meningar, säger hon.

Hon har själv en son med autism, och vill avråda andra föräldrar från metoden.

– Alla barn har enligt FN:s konventioner rätt till egen självständig kommunikation och i dag har vi tack vare nya hjälpmedel alla möjligheter att ge dem det. FC behövs helt enkelt inte, säger hon.

Suzanne Norman Berg, områdes­chef för särgymnasierna i Göteborg, menar att skolor kan använda metoden även om Socialstyrelsen avråder ifrån den.

– Det är Skolinspektionen som har tillsyn över skolväsendet. Deras styrdokument uppmuntrar till att utveckla barnens förmåga att kommunicera med andra. Men efter­som det är en kritiserad metod överväger vi noga användningen, i dialog med vårdnadshavaren.

En person som är positiv till FC är musikterapeuten Hilke Osika, mor till tre vuxna söner med autism.

– Faciliterad kommunikation är en enorm glädje för oss. Man behöver ha en egen erfarenhet av hur detta kan berika livet för att förstå vad den kan innebära, säger hon.

Tack vare metoden kan hennes söner berätta om sina behov och olika intressen. Hon menar att stödpersonerna i studierna Socialstyrelsen hänvisar till inte hade tillräcklig utbildning, och att testerna och experimenten inte fungerar för personer med autism.

Ingrid Liljeroth, psykolog och docent i specialpedagogik och styrelse­ledamot i föreningen FC Göteborg, anser att Socialstyrelsen saknar de erfarenheter och kunskaper som behövs för att utreda metoden.

– Dessutom utgår de från ett veten­skapligt synsätt som är extremt ensidigt och inte användbart i specialpedagogiken, säger hon.

Rektorer och lärare vid skolorna har inte gått att nå för en kommentar.

Fakta: Faciliterad kommunikation

Vid faciliterad kommunikation (FC, förkortning av det engelska namnet facilitated communication) får en person utan tal, ibland kallad skrivare, hjälp att uttrycka sig genom att peka på en bokstavstavla eller ett tangentbord.

En stödperson (faciliterare) stöder skrivarens armbåge, underarm, handled eller hand när han eller hon pekar på tavlan eller skriver på tangentbordet. En del förespråkare menar att det gör att skrivaren blir medveten om sin hand.

FC har använts till personer med olika funktionshinder som autism, cp-skada, förvärvad hjärnskada och utvecklingsstörning.

Metoden var populär i slutet av 1990-talet, främst i Australien, USA och Storbritannien. Sedan dess har användningen minskat.

Forskningen har inte kunnat ge stöd för att metoden fungerar.

Källor: Sahlgrenska universitetssjukhusets kommunikations- och dataresurscenter DART, FC-föreningen i Göteborg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.