Under hösten ska övervakningskameror i skolor och på arbetsplatser granskas i en stor statlig inspektion. Tillgodoses integriteten? Har alla alternativ övervägts? För två år sedan fick samtliga skolor i en liknande inspektion underkänt. ”Kamerorna minskar vår privata sfär”, menar Patrik Sundström på Datainspektionen.
Användningen av övervakningskameror har ökat kraftigt de senaste åren, inte minst på skolor och arbetsplatser. Datainspektionen bedömer att ökningen på skolor var 150 procent mellan 2005 och 2008.
För att sätt upp kameror på offentliga platser som gator och torg måste man söka tillstånd hos länsstyrelsen. När det gäller platser dit allmänheten inte har tillträde behövs däremot inget tillstånd på förhand. Inspektioner måste göras i efterhand för att se till att personuppgiftslagen, pul, följs.
I båda fallen handlar det om att ställa två intressen mot varandra: behovet av övervakning mot behovet av personlig integritet.
Under hösten ska mellan 15 och 20 inspektioner genomföras i skolor, arbetsplatser och flerfamiljshus över landet. Det blir Datainspektionens hittills största granskning av kameraövervakning. Vilka orter som ska granskas är ännu inte klart.
Den granskande myndigheten vill bland annat ta reda på
· om man begränsat det filmade området, exempelvis dit risken för inbrott anses vara stor,
· om man har prövat andra vägar först,
· om man har rutiner för vem som tittar och hur länge man lagrar filmerna.
– Om man har satt upp den för att förhindra inbrott är det ju inte för att granska när folk kommer till arbetet och när de går hem, exempelvis, säger Patrik Sundström, projektledare för granskningen.
För två år sedan granskades sju skolor, sex i Stockholmsområdet och en i Malmö, och ingen av dem levde upp till lagens krav när det gäller integritet. Datainspektionen beslutade att skolorna inte fick kameraövervaka under dagtid. Två av dem har överklagat beslutet till kammarrätten, där ärendet ännu inte är avgjort.
Enligt Patrik Sundström anser sig en majoritet av svenskarna inte ha några problem med kameraövervakning. Men, menar han, det är svårt att veta vad man kan dra för slutsatser av det, eftersom det beror på hur frågan ställs.
– Frågar man om man är för kameraövervakning som förhindrar brott, så är det få som svarar nej. Men det förutsätter ju att övervakningen verkligen har den effekten. Om man i stället fick ett alternativ, som att ha fler vuxna i skola i stället för kameror, skulle resultatet kanske bli ett annat.
Många framför argumentet att övervakningen knappast kan vara integritetskränkande så länge materialet inte används. Men Datainspektionens syn är att integriteten kränks redan när en kamera monteras upp.
– Det påverkar vårt beteende och minskar vår privata sfär, oavsett hur materialet hanteras, säger Patrik Sundström.