Under de senaste två åren har antalet övervakningskameror som monterats upp på svenska skolor ökat lavinartat. Hittills i år har 104 skolor satt upp nya kameror och fler väntar på tillstånd. Före 1997 fanns det bara en enda skola i Sverige, Tensta gymnasium i Stockholm, som hade tillstånd för en övervakningskamera. I dag har 332 skolor och förskolor tillstånd.
DN har gått igenom tillstånden för övervakningskameror för samtliga skolor i alla kommuner. Tillstånden gäller bara kameror utomhus och de flesta får bara filma efter skoltid. Inomhus kan skolorna i princip sätta upp kameror utan tillstånd så länge kamerorna "skyltas" och inte är i anslutning till entrén eller filmar ut genom ett fönster. Ingen vet hur många de är i Sverige i dag.
Den nyaste trenden är att eleverna ska bära synlig legitimation. En av dessa skolor är Tibble gymnasium i Täby.
- Vi hade en hel del spring här och man visste inte om folk tillhörde skolan eller inte och vid ett tillfälle kom en person in och slog ner en kille, säger skolsjuksköterska Kristina Marcusson.
Jenny Spencer, vd på säkerhetsföretaget Tractech solutions, bekräftar att hon även fått en förfrågan från en skola som vill installera metalldetektor.
- Jag vill inte ange vilken skola det gäller, säger hon.
Många skolor, framförallt i storstadslänen, väljer att satsa allt mer av sin skolbudget på förebyggande säkerhetslösningar både för att förhindra våld och motverka skadegörelse. Totalt finns 782 kameror uppsatta på skolfasader. Där har 22 av 33 kommuner kameror på totalt 77 skolor (se grafik). Vissa skolor i Malmö har mellan 25 och 35 kameror per skola.
- Övervakningskamerorna utomhus har ökat enormt de senaste tre åren i Skåne. Inomhus kräver vi normalt tillstånd för foajén men inte längre in i skolan. Där anses inte allmänheten ha tillträde, säger Danielle Lindgren, handläggare av övervakningskameror på Länstyrelsen i Skåne.
Längs korridorerna i Farsta gymnasium i Stockholm sitter skyltar med texten "korridoren är tv-övervakad". Mycket riktigt, uppe i hörnet sitter en kamera. Lite längre bort sitter en till. För några år sedan utvecklades skolan till en stökigare plats där många elever såg skolan mer som en fritidsgård än en skola, berättar nuvarande rektor Bo Karlsson.
Installeringen av övervakningskameror blev en del i ett utvecklat säkerhets- och trygghetsarbete på skolan, där man även infört id-kort för att kunna identifiera alla skolans elever.
Övervakningskamerorna används bland annat för att underlätta arbetet vid konflikter mellan elever.
- De ger en översikt och hjälper oss om det till exempel blir ett slagsmål. Då finns det en möjlighet att se vad som egentligen har hänt. Det underlättar att kunna visa en elev att "titta du sparkar ju på honom", säger Karin Arnström, kamratstödjare.
Efter dödsskjutningen i Finland har många tankar väckts kring säkerheten på skolan, både bland personal och elever.
- Det blir läskigare när det kommer allt närmare, säger Hanna Candelöf, 18 år.
Mikaela Persson, 18 år, tycker att det är viktigt att skolan arbetar förebyggande. Att sätta in en metalldetektor - då har man misslyckats.
- Det skulle snarare kännas otryggt, säger hon.
Men kamerorna har blivit vardag för skolans elever.
- Man vet att de finns här, det är allt, säger Patricia Bwengye, 19 år.
Bo Karlsson tycker att trygghetssatsningen gjort skolan säkrare men han poängtera att teknisk utrustning är långt ifrån lösningen på problemen.
- Relationen mellan vuxna och elever är viktigare.
- Jag kommer att bli jätteglad den dag jag kan montera ned övervakningskamerorna.